Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ÖLAND af Helge Nelson - Ölands ekonomiska utveckling under 1800-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(i. ÖLAND. EKONOMISK UTVECKLING UNDER 1800-TALET.
27
och utdikning af ett flertal af norra Ölands mossar. Dessa undantogos
först för kronans räkning, men upplätos sedan ät enskilda mot skatt
läggning. Härigenom börjades ett utdikningsföretag, som förvandlade
omkring 7,000 tid vattensjuka mossar och sidländ mark till odlingsbart
område. Landshöfdingeberättelserna under 1820-och 1830-talen vittna
<>m den allmänt stigande välmagan. Potatisodlingen, som vid denna
tid starkt ökades, framhålles också som skäl lur befolkningens hastiga
tillväxt, då den underlättade äktenskaps ingående. Medan Ölands
åkerareal år 1805 uppges till 11,800 luir. anslås den trettiofem år
senare till nästan jämnt dubbla; folkmängden, som 1810 var 23,116,
hade år 1830 stigit till 28,549 och således ökats med öfver 20 0 o;
produktionen hade på samma tid stigit kanske med 40 à 50 " o.1
Såväl genom hemmansklyfningar som genom jordafsöndringar,
hvi Ika senare särskildt efter lagaskiftesstadgan af 1827 ägde rum i
stort antal, befrämjades odlingen och folkökningen.
I denna öns allmänna uppblomstring, som i stort sedt kunde
sägas räcka ända till 18110, finnas dock några skuggsidor, som allt,
som ären gingo framträdde allt skarpare. Hemmansklyfningarna
hade i vissa fall gått för långt; de restriktioner, som lagen satt för
att förhindra allt för sma hemmansdelars uppkomst, hade visat sig
overksamma. Ar 1842 funnos sålunda, enligt, hvad öns dåvarande
riksdagsman upplyste, på Öland nära femhundra hemmansdélar, hvilkas
ränta understeg tvåhundrafemtio riksdaler banko hvardera, och icke
1 to af äboarna pä dem voro besutna bönder.5 Ännu så länge hade
denna hemmansklyfning dock ej blifvit nägon verkligt allvarsam
fara, såsom också framhålles i ungefär samtidiga uttalanden.
Af vida skadligare art voro den massa afsöndringar, som skett
på vissa af kronan en gång ägda skogsmarker. Som förut nämndes,
undantogs vid delningen af utmarkerna en del skog för kronans
behof. Det var, utom den ännu befintliga 1 löda kronopark, några
mindre skogar pä mellersta delen, nämligen Köpings tall, Ramsättra,
Sorby och Lindby tallar (i Köpings och Gärdslösa socknar), Rälla
tall (i Högsrums socken) och strandskogen (i Glömminge och
Alguts-rnms socknar), i allt en areal af något öfver 2,00(1 tid. Deras läge
skulle ha gjort dem under tillbörlig vard till behöfliga och goda
furnisörer af öns ved- och timmerbehof, men troligtvis med den
erfarenhet för ögonen, som vunnits af kronans föregående, skötsel af
de öländska skogarna beslöt riksdagen 1*21 att afhända dessa
smärre skogar till enskilda. Verkställigheten af detta beslut skedde
1 Prosten tlddenhergs reservation till K. bfhdcs i Kalmar län utlåtande af 22 aug.
183li n,o hemmansklyfning oeh jordafsötidring (R. A.) »amt K lifhdes lier. 1837 11
- Riksdagsman P. Janssons yttrande till protokollet vid det sammanträde, som
under lamlshöfdingens ordförandeskap hölls den II fehr. 1842 i Kalmar af kommitterade,
som hade att afge af K. Muj:t lnfordradt yttrande öfver villkoren Tör jordafsömlring
oeh hemmansklyfning inom läiict. (11. A.I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
