Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ÖLAND af Helge Nelson - Ölands ekonomiska utveckling under 1800-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 EM IG KATION SUTREDNIN G K N. BILAGA VIII. BYGDKUNDERSÖKNIIrøAR.
på sä siltt, att den flerstädes vackra skogen för lågt pris såldes bort
till köpare, som knappast hade fått fastebrefvet pa sina lotter —
omkring 50 tid och däröfver förr än de sålde skogen. Et.t
fullkomligt afverkningsraseri begynte, oeh inom några år låg en stor
del af området kalhugget. Samtidigt hade af de första köparne till
medellösa personer frän fasta landet och frän ön försålts smärre
lotter på 4 tid och däröfver för ringa pris af den mark, som nu, dä
skogen var nedhuggen, hade sä godt som intet värde, dä den bestod
af mager sand och mo. De ärliga utskylderna, som skulle utgå för
skogslotterna, kunde ej betalas; och slutresultatet blef, att pä den
forna skogsmarken små kolonier växt upp af till största delen
utfattiga personer, som föllo fattigvården inom de respektive socknarna
till last. 1 stället för en väl vårdad skog hade man fått fattighjon.
Sådant skildrades förhållandet redan 18401, och de följande
årtiondena förändrades ej den ekonomiska ställningen. De fattiges
rikedom, barnen, fyllde stugorna. Det blef ett öfverflöd på armar,
som ej kunde fä tjänst hos bönderna. Inkomsten från det magra,
illa skötta jordbruket hjälpte man upp med fiske; en stor del slog
sig pä sjömanslifvet, andra företogo sin regelbundna resa till fastlandets
städer för att söka arbete på sommaren oeh vände ater på vintern
samt lågo då i ide, men barnen trängdes allt fortfarande i stugorna.
Strandskogen och Hälla tall blefvo en enda stor fattigbarack, och när
emigrationen på allvar börjar, höra dessa områden till dem som först,
träffades af densamma och snabbast affol kades.
Medan pa detta sätt de nämnda gamla skogarna till större, (lelen
härjades och blefvo hemvist för »inhyses», som nätt och jämt eller
icke alls kunde skaffa sig uppehälle, fortsattes skötlingen äfven på
de utmärker, hvilka vid delningen hade tillfallit hemmanen. Sedan
man afverkat skogen, kändes skatten man skulle erlägga för
utmarken för tung, och man lyckades pä 1840-talet utverka at.t all
utmark, som kunde användas endast till bete, blef fri frän skatt.
Ett liknande förödelsens öde var nära att öfvergå äfven Böda
kronoskog. Skoglösa hemman i norra Ölands socknar, till och med
Bred-sätra och Köping i söder, ägde där att erhålla vedbrand och
byggnadstimmer t.ill ett pris, som blott, svarade till af verkliga värdet.
Parken, en skogsareal pä omkring 10,000 tid, spelade således en
oerhördt viktig roll för norra Ölands ekonomi. Men i en nästan
imponerande skala fortsattes här de stölder, som härjade öns skogar i
allmänhet före utmarksfördelningen. Klänningen hade i arf fått
föreställningen att kronans skogar voro till för at.t bestjälas. De olofliga
afverk-ningarna stego ända till hälften af skogens beräknade afkastning.
Vintern 1840- 41 nedhöggos och bortfördes sålunda af allmogen 89,000
1 IV Janssons ofvannämnda varande. K. Fifhdes i Kalmar län femärsbcrättelso
för ären 1887 41. T. Engström, Öland, s. 62.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
