- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga VIII : Bygdeundersökningar /
6:51

(1908-1910) [MARC] Author: Karl Arvid Edin, Gerhard Magnusson, Ruben Mattson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ÖLAND af Helge Nelson - Ölands samhällsklasser och näringslif - Jordbruket - Ladugårdsskötsel ooh rnejerihandtering

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

berget själft. Brist på arbetskrafter har flerstädes förhindrat
dikesföretag, som ägaren ansett nödvändiga oeh velat sätta i verket.

Grönfodersodling å trädan förekommer föga utom socknarna i
sydväst. Denna ligger som ogrästräda och betas af kreaturen, hvilket
bar sin grund i att det är sä ondt om naturliga ängar på ön, och att
man ännu ej hunnit till att fodra djuren inne om sommaren.
Tidigt om våren, redan i april och början af maj, släppas kreaturen
på trädan, hvilken får ligga ogödslad till på sommaren, då gödseln
utköres och trädan plöjes upp strax före sådden. Den naturliga
följden häraf är, att trädan blir hårdbrukad och ogräsrik. Den
öländska säden innehåller mycket ogräs, dels af nyssnämnda skäl,
dels ock på grund af jordens naturliga rikedom på ogräsarter,
speciellt lök (Allium schoenoprasum). Då ränsningen, ehuru triörer rätt
"lyeket anskaffats, ännu lämnar mycket öfrigt att önska, betingar
den till fastlandet exporterade öländska rågen, trots sin eljest
utmärkta kvalitet, ej samma pris som exempelvis den småländska, i
Iräga om hvetet råda härutinnan bättre förhållanden. Kornet är
befriadt från den svåra löken.

Gödslingen på jorden blir knapp på grund af ladugårdsskötselns
låga ståndpunkt och de primitiva metoderna för gödselns
tillvaratagande. Ej heller användes kraftfoder i nämnvärd mån. utom där
mejerierna gifvit anledning till dess införande. På grund af stall
gödselns otillräcklighet är my I limiten i allmänhet på ursprunglig
myllös mark obetydlig;1 och då jorden ej är djuparbetad, kommer
den i högre grad än nödigt att lida af Ölands torra väderlek.
Var-säden blir därför mycket kort på halmen. Torkan är likaledes ett
hinder för grönfoderodlingens uppdrifvande. Tången spelar särskildt
för östkustens socknar en stor roll som gödselmedel, i synnerhet på
sandmarkerna, dock ej i den män, som den kunde och borde göra.

Torf strö användes mycket litet på ön. Dels saknas torfmossar,
som kunna lämna råmaterialet., dels ha kommunikationerna lagt
stora hinder i vägen för dess användning. En bal torfströ, som man
i Kal mar köper tör 1 kr., betingar i frakt öfver sundet frän Kalmar
till Färjestaden -10 öre! När detta förhållande tindras och järnvägen
sträckes ut öfver bela ön, bör det kunna bli en förbättring härutinnan.

Ladugårdsskötsel ooh rnejerihandtering.



Såsom en synnerligt viktig del af sin näring har den öländska
jordbrukaren sedan gammalt ansett uppfödandet af <n massa far.
nötboskap och hästar, och han äger i förhållande till sitt hemmans

1 <icnom den intensiva oafbrutna sädesodlingen utan gödsling liar myllagret
■uangcnstUdes oeksfl blifvit utsuget och jorden Wreiimrata.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emubygdeu/0371.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free