Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ÖLAND af Helge Nelson - Ölands samhällsklasser och näringslif - Ladugårdsskötsel ooh rnejerihandtering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C. ÖLAND. LADUGÅRDSSKÖTSEL OCII MEJERIHANDTERING.
53
dess behof af jämn mjölkmängd motarbetar.1 Äfven om
ladugårdarna i allmänhet äro gammalmodiga, urinbrunnar och cementerade
gödselstäder äro enstaka företeelser, och torfströ fortfarande
användes i ringa skala till och med i de högst stående
jordbrukssocknarna i sydväst, har mejeriernas inflytande visat sig öfverallt på ett
sätt som inger de bästa förhoppningar. Kraftfoder, som förut var
sa godt som okändt, har börjat användas i större skala, där
mejerierna finnas, rotfruktsodlingen har uppdrivits och kreatursrasen
förbättras.
Ett hinder för mejeriernas bildande har varit den lätta
afsättningen till Kalmar för en del af de västra socknarna. När
jordbrukaren fått sä bra betaldt för smöret, att mejerierna ej kunna erbjuda
större fördelar, och man i allmänhet ej tänkt sig möjligheten att.
drifva upp ladugardens afkastning, har man tyckt allt vara bra som
(’et är. Jordbrukaren har knappast räknat denna inkomst;
besparingen och försäljningen af smöret har varit kvinnornas sak, och
inkomsten däraf har äfven kommit dem till godo för inköp af kaffe etc.
Den inhemska landtrasen förekommer mest oblandad på norra
Oland. Sällan erhåller den en skötsel, som låter dess goda
egenskaper fullt komma till sin rätt. Väl skött skall den vara en god mjölkko,
som lämnar omkring 3,000 liter mjölk årligen. Planlös afvel har på
de flesta håll af Öland kommit denna att uppblandas med importerade
raser afskilda slag. I en besättning pa femton kor pä mellersta Öland
kan man i allmänhet räkna tre, ja ända upp till sex raser i de mest
egendomliga korsningar. På senare tid ha ayrshiretjurnr börjat
användas, och föreningar börjat bildas för inköp af fullblodstjurar.
På södra Öland, där rotfruktsodling börjat drifvas, kan låglandsrasen,
som redan vunnit insteg, få stort berättigande, isynnerhet sedan
sockerbruket kommit i gång och betmassa kan erhållas till
utfodringen.
1 högre grad än nötboskapsskötseln har liästufed» utvecklat sig på
senare tid. Öland är kändt för sin hästafvel, äfven om numer
»ölän-ningarna* blott existera i fastlandsboarnas fantasi. Elt åttondels
hemman merl kanske 20 tid åker kunde ha ett tiotal hästar, som
fingo lifnära sig på alvaren året rundt; de blefvo satta oeh småväxta af
det korta betet, härdade af vinterstormarna, förnöjsamma och lifliga
oeh fingo af det kalkhaltiga betet hårda, goda ben. Så var
förhållandet för blott en mansålder sedan. Nu föda sig ej ölandshästarna
aret rundt ute på alvaren. De stå i stall, ha vuxit i höjd men äro
mindre än på fastlandet och ha bibehållit en del af ölandshästens
goda egenskaper, äro lifliga oeh långlifvade, skarpsprungna och sega,
1 I Mörbylånga, som torde uppvisa det relativt största antalet iekc-vlrkalfnlngar,
»r mjöl k mängden under vintern omkring 4.000, om sommaren 2,500 liter pr dag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
