Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ÖLAND af Helge Nelson - Ölands samhällsklasser och näringslif - Orsakerna till jordbrukets eftergifvenhet. — Jordbrukarens uppfattning af sitt läge och sin ekonomiska ställning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66 BMIGRATIONSUTRKDNINGBN. BILAGA VIII. BYODEUNDERSÖKNINGAR.
Denna senare kan numer betecknas sora god, — i vissa delar af ön
(särskildt i sydväst) som mycket god.
»På Oland ha vi gårdar som afkasta en bonde hvart sjette år» är ett
yttrande, som lagts i en känd ölännings mun under jordbrukets
nödår för ett par decennier sedan. Nu äro förhållandena annorlunda,
och hemmanens afkastning ger bättre valuta.
»Medelbonden, som har mtl, bar hemmanet belastadt med skuld
under eller högst intill 1/3 af verkliga värdet, nämligen ett
liypo-tekslan taget omkring 1880 med 30 å 40 års amorteringstid, ett
undantag till föräldrarne samt mera sällan ett banklån.» Bondens
ekonomiska ställning måste därför betraktas som tillfredsställande.
Hypoteken minskas genom årliga afbetalningar, medan inga nya
tagas. Den ekonomiska stilllningen har helt enkelt aldrig varit
bättre än nu. Jordbruksalstren ha som förut nämnts särskildt under
senare är betalts bra, och Amerika-pengarna hålla de mindre
jordbrukarne uppe. Huru god den ekonomiska ställningen är, visas däraf,
att ölänningarna på inlåningsräkning i Bankaktiebolaget Södra
Sveriges afdelningskontor i Mörbylånga och Borgholm ha innestående
öfver två millioner kronor, hvartill komma betydliga belopp i bankerna
i Kalmar. Fastlandsborna betrakta också ölänningen som mycket
burgen.
Detta generella omdöme måste dock modifieras i den mån det
berör olika delar af Öland. Det finns mycket burgna socknar, såsom
Kastlösa och andra på sydvästra Öland, och däremot relativt fattiga,
såsom Gärdslösa på östkusten, där till och med de ekonomiska
förhållandena skildras som »ej sä särdeles goda». Inteckningarna äro färre
i södra mötet än i norra.
I vissa af Ölands socknar är kommunalskatten så hög, att den
kännes som en drvg börda. I allmänhet bäres den dock utan
nämnvärd svårighet trots hög uttaxering pr fyrk, hvilket har sin grund i
att egendomarna äro för lågt taxerade.1 När skatten, såsom i Högby,
Källa och Gärdslösa socknar, Springer upp till kr. 1’40 pr fyrk, är det
dock gifvet att den börjar kännas tung. Värst träffa dock dessa
orimliga skatter öns relativt få löntagare. Det finns sådana som få
ge 20 0 o al’ sin inkomst i skatt till stat och kommun.
Hvad landtbrukarne mest klaga öfver i skattväg är
:präst-skatten». På grund af socknarnas och pastoratens ringa folkmängd
har denna ock kommit att intaga ett oproportionerligt rum i kom-
1 186ä uppgick jordbruksfastigheternas taxeringsvärde pl Öland (med nndantag af
Borgholm i till lä,065,000 kr: 1830 var taxeringsvärdet 16.183,900, uch 1900 17.682.300 kr.
Af den relativt, ringa tillväxten nndcr de 35 ären 1865—1900 falla omkring 700,000
kr. på stålens egendomar, hvadan sålunda enskildas hemman och jordlotter pä papperet
nndcr en mansålder endast stigit 13V» * o — en värdestegring som blott utgör en
bråkdel mot den verkliga Vanligen säljes också ott hemman till ett pris långt öfver
taxeringsvärdet: inträffar det motsatta, beror det på att betungande undanlag, skulder uch
dylikt medfölja öfvertagande af egendomen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
