Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ÖLAND af Helge Nelson - Ölands samhällsklasser och näringslif - Orsakerna till jordbrukets eftergifvenhet. — Jordbrukarens uppfattning af sitt läge och sin ekonomiska ställning. - Jordbruksarbetarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
munernas utgiftsstat. Utgifterna till kyrkliga ändamål på ön äro
sålunda större än utgifterna till folkskolan, medan de i Sveriges
landskommuner genomsnittligt blott äro hälften af de senare.
Utdebiteringen pr fyrk i de olika kommunerna för år 1905
framgår af Tab. 11, sid. 29. Sedan detta ar ha emellertid skatterna i flera
socknar på mellersta ocb södra Öland ökats rätt väsentligt på grund af
de lån som kommunerna upptagit i och för järnvägens byggande.
För Gärdslösa socken uppgår sålunda ökningen till öfver 50
Att skatterna likväl ej kunna betraktas som ruinerande torde
framgå af nyssnämnda tabell, som också anger fattighjonens antal i
procent af de respektive socknarnes invånareantal. Ingen jämn
relation mellan skattens storlek och procent fattighjon kan upptäckas.
Det bör dock anmärkas, att det större eller mindre antalet
under-stödstagare i en socken ej är något säkert mått pa ett mindre
eller större allmänt välstånd hos kommunens invånare. En burgen
socken som Kastlösa uppvisar sa t. ex. ett långt större antal
understöds-tagare, i procent af befolkningen räknadt, än flere vida fattigare socknar.
Skatterna kunna ej heller anses vara någon väsentlig orsak till
utvandringen. Däremot skrämma de emigranten att komma tillbaka,
sedan denne i Amerika vant sig vid lägre afgifter till stat och
kommun. Det är mer än en hemkommen svensk-amerikan jag funnit i
tankar att återvända, endast på grund af den utdebitering som
väntat honom, och jag känner fall där han också gjort verklighet af
sina funderingar. Det kan synas underligt, att han kastar ut en
penningsumma, motsvarande flera års skatt, till Amerikafärden,
blott för att komma ifrån sina plikter som svensk medborgare. Men
han gör det likväl. Han ser sitt lilla kapital i fara att minskas,
— och detta är nog att lossa de icke allt för starka banden med
hemlandet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
