Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - INLEDNING.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af Sverige nedanför fjälltrakterna. På den motsatta, i »regnskugga»
liggande sluttningen mot Östersjön är däremot nederbörden
betydligt mindre och därför äfven vattendragen svagare utbildade.
Sverige hör som bekant till jordens sjörikaste länder, en
omständighet af stor vikt för våra älfvars vattenhushållning. Sjöarnas
betydelse härvidlag ligger hufvudsakligen däri att de tjäna som
naturliga uppsamlingsbassänger, i hvilka vid högvatten stora
vattenmängder uppsamlas, som sedermera relativt långsamt åter afgifvas.
Genom reglering af sjöarnas vattenstånd kan en ännu jämnare
afrinning åstadkommas oeh därigenom äfven jämnare krafttillgång.
Hittills äro visserligen blott några få, mindre sjöar på detta sätt
reglerade, men planer äro för närvarande under utarbetande för
reglering af t. ex. Vänern, Vättern, Siljan och Storsjön till gagn
för kraftstationer vid Göta älf, Motala ström, Dalälfven och
Indalsälfven.
Till följd af den småkuperade terräng, som i vårt land är
resultatet af inlandsisens arbete, ha våra floder sällan lugnt lopp med
jämn sänkning mot mynningen, utan förete oftast en rad forsar och
fall med däremellan liggande, jämförelsevis lugna sträckor. Följden
häraf blir, att våra svenska älfvar sällan äro användbara såsom
trafikleder, men i gengäld erbjuda desto flera kraftkällor. Men om
också nivådifferenserna äro många till antalet, äro de likväl ofta
icke särdeles stora hvar för sig, och det är därför mångenstädes
nödvändigt att genom vattenbyggnader sammanföra flera mera
långsluttande forsar till en koncentrerad, större fallhöjd, s. k.
profilreglering. En sådan är redan delvis genomförd i ett ett stort antal
vattendrag, exempelvis Mörrumsån, Lagan, Nissan, Svartälfven
m. fl.
Den ekonomiskt användbara vattenkraften i vårt land torde
uppgå till omkring 4 millioner hästkrafter. Häraf kommer vid pass
700,000 hästkrafter på redan nu utbyggda vattenfall; omkring
hälften häraf torde omsättas i elektrisk energi. För närvarande anses
minst 45 % af vår industris tillverknings- och exportvärde
sammanhöra med utnyttjad vattenkraft. De största redan färdiga
kraftstationerna äro Trollhättan i Göta älf, Bullerforsen och Mockfjärd i
Dalälfven och Gullspång i Svartälfven. Bland under byggnad
varande märkas Älfkarleö- och Untrafallen i Dalälfvens nedre lopp,
hvilkas kraft är afsedd att öfverföras till Stockholm, samt
Porjusfallen i Lule älf, afsedda till elektrifiering af riksgränsbanan samt
för de stora norrbottniska malmfältens oeh andra industriella behof.
Sveriges klimat. Man skulle säkerligen vänta, att ett land
med omkring 15 % af sin areal belägna norr om polcirkeln måste ha
ett ganska bistert klimat. Så är dock ingalunda förhållandet, ty
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
