Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kopparbergs län.
Inom detta vidsträckta område äro åtskilliga olika bergarter
representerade. "Största utbredningen ha de, som tillhöra
urformationen, nämligen graniter och gnejser, som äro dominerande inom
länets sydöstra hälft. Mellan granit- och gnejsområdena ligga
mäktiga bäddar af hälleflintgnejser, hvilka omsluta en mängd
malmfyndigheter. Sålunda ligga Faln och Näfverbergs koppargrufvor
i ett dylikt bälte, som sträcker sig från Falun till södra delen af
Siljan; inom ett annat, som i öst—västlig riktning stryker förbi
Säter, äro Bispbergs och åtskilliga andra järngrufvor belägna, och
i detta bältes utvidgade fortsättning åt sydväst inneslutas
Gränges-bergsfältets storartade järnmalmsförekomster jämte åtskilliga andra,
såsom Blötbergs- och Lekombergsfälten m. fl. Ett likartadt bälte,
som utbreder sig öster och sydöst om Hedemora, omsluter
Garpen-bergs- och Rullshyttefältens koppar- och zinkgrufvor förutom
åtskilliga järngrufvor. Inom hälleflintgnejsens område förekomma
äf-ven på samma sätt som annorstädes i Bergslagen spridda inlagringar
af urkalksten. I trakterna norr och nordväst om Siljan (Orsa och
Alfdalens tingslag) utgöres berggrunden till hufvudsaklig del af
porfyr, hvilken bergart här har större utbredning än annorstädes i
vårt land. Inom länets nordvästligaste del (Särna och Idre samt
norra delen af Malungs tingslag) förekomma kvartsiter och liknande
hårda bergarter, som tillhöra den stora fjällkedjan, samt inom ett
mycket vidsträckt område (mer än 18 mil långt) den rödaktiga,
s. k. dalasandstenen.
Förutom nu nämnda, äldre bergarter träffas i Dalarne äfven
silnriska aflagringar, hvilka utgöra berggrunden inom den
kretsfor-miga dalgång norr om Siljan, i hvars botten Orsasjön, Skattungen
och Oresjön äro belägna. Dessa silurlager utgöra blott rester af
ursprungligen vidt utbredda aflagringar och anses hafva blifvit
bevarade från förstöring därigenom att det område de nu intaga,
blifvit sänkt i förhållande till närmast angränsande berggrund, sä
att de på detta sätt erhållit ett jämförelsevis skyddadt läge. Det
äldsta här förekommande silurlagret är en starkt fosforithaltig
kalksten, s. k. oboluskalk. Ofvanpä denna följa mäktiga lager af andra
kalkstenar och skiffrar. Inom norra och östra delarna af
silurområ-det förekommer dessutom en finkornig sandsten, s. k. slipsandsten.
Den del af länet, som ligger nordväst om Siljan, når till allra
största delen oivan högsta marina gränsen; blott i nedre delen af
Österdalälfvens dalgång befinner man sig under denna nivå. En
följd häraf är att morängrus är den ojämförligt allmännaste jordar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
