Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ten inom rletta vidsträckta område. Gruset är naturligtvis till sin
beskaffenhet nära beroende af de bergarter, som bidragit till dess
bildande. 1 öfre Österdalarne är såsom nämndt porfyr och i öfre
V ästerdalarne sandsten dominerande, och bägge dessa bergarter ge
upphof till en skäligen ofruktbar jordmån, särskildt kanske porfyren,
som på grund af sin hårdhet sönderfaller i skarpkantiga block och
skärfvor, men blott med svårighet förvittrar. Utom moränen finnas
ganska vidsträckta sandaff agrin gar, men leror äro däremot ytterst
sällsynta. Att morängruset i dessa trakter är ytterst kalkfattigt
behöfver knappast påpekas.
En skarp motsats till dessa förhållanden bilda jordarterna i
Dalarnes silnrområde (delar af Leksands, Rättviks, Mora och Orsa
tingslag). Hiir är det regel, att moränbidningarna äro lerartade och
kalkhaltiga, om ock i mycket varierande. Deu rikaste inärgeln torde
träffas i Boda, öster om Siljan (Rättviks tingslag), samt i den
dalgång, som från Orsa sträcker sig till Ore (Orsa tingslag). Det nu
nämnda områdets berggrund är såsom nämndt till stor del upp byggd t
af siluriska bergarter, men såsom en följd af inlandsisens
rörelseriktning inom denna del af länet ingå fragment af siluriska
kalkstenar och skiffrar jämväl i de jordarter, som utbreda sig öfver
urbergsområdet sydöst om Siljan. Kalkhaltig morän förekommer
sålunda på åtskilliga ställen inom Leksands tingslag, mest kanske
inom den liknämnda socknen. Sedimentära jordarter ha i dessa
trakter jämförelsevis ringa utbredning; deras kalkhalt är ganska ringa
och uppträder först sä djupt under markytan, att den saknar
praktisk betydelse.
Söder om dessa trakter äro sedimentära jordarter rådande utom
i de mest högländta områdena, som legat ofvan marina gränsen.
Till ölvervägande del förekommer sand, som dock understundom
är rätt lerig och på några ställen till och med öfvergår till
verklig lera.
Torfmarkernas areal inom detta län har beräknats utgöra nära
13 % af hela ytvidden, alltså det högsta talet i Svea- och Götaland.
Till sin beskaffenhet äro de mycket varierande inom länets olika
delar. Inom de trakter, där siluriska bildningar förekomma,
exempelvis i Boda och Ore socknar (Rättviks tingslag), och grunden till följd
däraf är kalkhaltig, är deras beskaffenhet synnerligen godartad och
torde i odlingsvärde ungefärligen motsvara de gottländska myrarna.
Mellan Öster- och Västerdalarne råder en viss skillnad i afseende
pä myrmarkernas sammansättning och däraf följande egenskaper,
i det att de inom sistnämnda område äro relativt fria från hvitmossa
och därför utgöra en bättre odlingsmark. Inom stora delar af öfre
Dalarne äro myrarna en fiende till skogen, som de försumpa och
därigenom tillbakatränga. En dylik myr är den illa beryktade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
