Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA HANDELSKAMMAREN I LONDON.
10
energi hos individen på hvarjehanda sätt uppmuntras utomlands, samt att
det intensiva arbete, som där, under en jämförelsevis kort arbetsdag, kräfves,
medför en dittills oanad känsla af välmåga, räkna de gärna allt detta
okritiskt sitt nya hemland till godo.
Den svenska arbetaren känner sig doek sällan fullt hemmastadd utanför
Sveriges landamären. utan skulle med glädje återvända till hemlandet, om
förhållandena därstädes icke föreföllo honom så förkrympta, som fallet är.
Energiska åtgärder i syfte att återbörda utvandrade svenskar åt fosterjorden
skola alltså i sinom tid visa sig fruktbärande och böra. enligt Kammarens
mening, på allt vis understödjas af statsmakterna. Härvid gäller i första
rummet att så långt som möjligt afskafla de formaliteter, hvilka nu
erfordras för att tillförsäkra immigranten svenska medborgarerättigheter i full
utsträckning.
1 belysning af den engelska satsen >once an Englishman, always an
Knglishman» förefaller den förordningen minst sagt egendomlig, hvarigenom
hvarje svensk, som under en tid af tio år haft sitt hemvist utomlands,
he-röfvas sina medborgerliga rättigheter, såframt han därvid försummat inlämna
skriftlig begäran om att få bibehålla desamma. Enär den antydda
försummelsen i tusentals fäll beror på glömska eller ren okunnighet om
förordningen i fråga, mötes immigranten ofta genast vid hemkomsten af obehagliga
öfverraskningar, som alldeles icke äro ägnade att stämma honom välvilligt
mot sitt gamla hemland.
Riksdagen har redan anvisat penningemedel till upprättande af
arbets-förmedlingsanstalter i Sverige, afsedda att tillhandagä immigranter med
upplysningar och råd. Om dessa råd i vissa fall kunde paras med pekuniärt
bistånd i en eller annan form, vore mycket vunnet. Säkerligen skulle det
äfven vara fördelaktigt att upprätta liknande platsförmedlingskontor pä orter
i Amerika och annorstädes, där svenska emigranter slagit sig ned i större
antal. Dock måste städse agitation bland utesvenskarna bedrifvas med stor
urskillning, särskildt i så måtto, att man icke förespeglar dem större
fördelar än de faktiskt kunna erhålla vid hemkomsten. Sknlle de finna, att
stadigt och lönande arbete icke stode dem till buds i Sverige, och att de
sålunda nödgades återutvandra, är det icke svart att tänka sitt resultatet däraf.
Intet tillfälle komme att lämnas obegagnadt af dem, att varna sina landsmän
för en möjligen tilltänkt hemflyttning.
Ett enstaka exempel på huru emigrationen i vissa fall direkt
under-hjälpes hemifrån, utan att någonting göres för att hålla emigranten i sikte
eller eventuellt återbörda honom till hemlandet, ma här inflyta.
Till England, synnerligast London, komma årligen ett afsevärdt antal
skrädderigesäller, och många af dessa ha medelst stipendium satts i tillfälle
hitresa, naturligtvis för att förkofra sig i sitt yrke, hemindustrien till fromma.
En svensk delägare i en större skrädderifirma härstädes har under årens
lopp mottagit hundratals af dessa stipendiater. Sedan de blifvit utlärda,
kvarstanna de nästan utan undantag i London eller resa vidare till Amerika,
och afsikten med stipendiet har sålunda förfelats. Anmärkningsvärdt är att
vissa skrädderifirmor i London äga en mycket stor kundkrets i Sverige, ett
förhållande som nogsamt ådagalägger att eftcrfraaan därstädes pa kläder
enligt engelskt mönster är stor nog att tillförsäkra återvändande stipendiater
god utkomst.
Saken är beaktansvärd, och handelskammaren tillåter sig betona
önskvärdheten af en snar förändring därutinnan. Det synes densamma möjligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
