Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lands naturliga villkor och förutsättningar. Men en stor plats på
världsmarknaden kan hos oss doek blott industrien förskaffa sig, och åtskilliga
omständigheter tyda på, att en sädan verkligen är densamma förbehållen. Målet
är hnnnet, när vi nått fram till massproduktionen och vunnit en utländsk
afsättning utan inbördes konkurrens. Till don ändan behöfva vi i
tillverkningssättet en genomförd specialisering, som spar arbete, intellektuellt och
kroppsligt, och så i själfva verket möjliggör en högre arbetsintensitet — oeh
vi behöfva sammanslutning och samverkan bland våra industriidkare.
En fråga återstår dock, på sitt sätt den viktigaste: äger Sverige till alla
dessa förutsättningar äfven en lämplig arbetarestam? Det ser ej så ut. Våra
arbetare stå för närvarande i klassandans och klasskampens tecken, inen
storindustrien fordrar disciplin och underordning. Tyskland kar i det fallet
god hjälp af sin strama militäriska skolning; i Amerika har industrien själf
nått en makt och tyngd, som trycker ner den arbetande individen till blott
en kugge i maskineriet. Intetdera Ur möjligt hos oss, allra minst det senare,
hvaremot den svenske arbetaren med sin ömtåliga själfständighetskänsla
af-gjordt skulle reagera. Att den enskilde fogar sig i främmande land, är något
helt annat. Xej, den stränga underordning, som storindustrien pålägger, skall
den svenska arbetareklassen underkasta sig, först niir den klart, begriper dess
nödvändighet för det hela, så att sjiilfuppgifvelsen blir medveten och frivillig.
Mycken upplysning i sociala och ekonomiska ting kräfves dessförinnan, framför
allt en syn på lifvets realiteter, som svenska arbetare i alldeles särskild grad
sakna. Och i det fallet borde dock våra landsmäns erfarenhet i Amerika,
om den lämpligen kunde tillgodogöras, vara af synnerligt stor betydelse och
emigrationen sålunda med all skada den tillfogar vårt land också medföra
åtminstone en väsentlig nytta.
Visby den 30 augusti 1909.
Gottlands Handels- och Sjöfartskammare.
Carl Degerman.
C. J. Kolmodin.
Sundsvalls Handels- och Sjöfartsnämnd.
Ekonomiska svårigheter i hemlandet hafva utan tvifvel ej så litet
bidragit till den genom flera årtionden fortgående utvandringen fr&n vårt land.
Khuru arbetarne, särskildt industriarbetarne, varit jämförelsevis väl aflönade,
(deras löner hafva för öfrigt ökats nästan år från år), har dock ofta visat sig,
att ined större anspråk på lifvet inkomsterna icke velat räcka till för
bestridande af utgifterna. Lifsförnödeuheterna hafva ställt sig dyia, hvarjämte
skatterna och, där sådana förekommit, hyrorna varit höga. Äfven arbetare
med särdeles god arbetsförtjänst bar haft svårt att taga sig fram, i synnerhet
då han haft hustru och barn, och vid angifna förhållande har det i regel
icke varit möjligt för arbetaren att lägga af något för att så småningom höja
sig i ekonomiskt och socialt hänseende. Tanken på att i främmande land
söka större arbetsförtjänst och bättre social ställning har då legat nära till
hands. Tanken har sedan mognat till beslut, och färden ställts till Amerika.
En verksam faktor härvid har ock den omständigheten varit, alt på andra
sidan Atlanten redan vistats fränder och vänner till den emigrerande, hvilka
lämnat kanske öfverdrifvet ljusa målningar om sina inkomster och
lefnads-villkor i öfrigt och möjligen äfven förespeglat vederbörande liknande framgång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
