Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att kunna på ett uttömmande sätt kritiskt behandla densamma; men af Eder
skrifvelse att döma torde Ni ej heller liafva tänkt Eder något dylikt. Det
heter nämligen på ett ställe, att Ni, istället för att kringsända för besvarande
ett upprättadt frågeformulär, öfverlåter åt hvar och en att själf utvälja de
synpunkter, som af denne synes böra i främsta rummet komma till beaktande.
Hvad då först beträffar Edert påstående att jordbruket i Sverige icke
äger den expansionsmöjlighet, som mcdgifver en normal tillväxt af vårt folks
numeriska storlek, torde detta påstående nog vara sanning i viss mån, men
säkert är dock enligt Nämndens förmenande att vårt lands höjande i
materiellt hänseende i högst väsentlig grad hvilar på vårt jordbruk och dess
rationella skötsel. Enligt uppgift, som i ett föredrag år 1908 lämnades af en i
ämnet kunnig och för vårt lands utveckling litiigt intresserad person,
nämligen disponenten E. J. Ljungberg, lärer den areal inägojord vårt land redan
nu har genom förståndigt, intensivt bruk kunna afvinnas ökade skördar
representerande omkring 400 millioner kronor per år. Då sä är förhållandet
med den redan odlade jorden samt ytterligare odlingsbar jord helt visst ännu
finnes å många håll, hvarom bland annat Svenska Mosskulturföreningens
framgångsrika arbete lämnar ojäfaktiga bevis, inses däraf tydligen att jordbrukets
riktiga liandbafvande är ett bland de kraftigaste och verksammaste medel till
emigrationens bekämpande. Såsom ett viktigt moment härvidlag vill Nämnden
jämväl framhålla egnahemsrörelsen och den stora betydelsen af denna rörelses
befordran och utvidgning.
„ Sant är \ isserligen att jordbrukets höjande icke ensamt är i stånd att
verksamt motverka emigrationen, utan måste äfven andra utvägar anlitas.
En af de allra viktigaste därvid är utan tvifvel, som Ni uti Eder .skrif-
velse framhåller, utvecklingen af vår industri.
Det har sagts i offentliga föredrag att vart lands totalexport lärer uppgå
till omkring 500 millioner kronor, men vår import t.ill 140 millioner mera.
Till betäckande af denna brist måste ju penningar allt som oftast i utlandet
upplåuas, hvaraf åter följer, dä dessa penningar både skola förräntas och
amorteras, att vi, om vi icke skola gå under i kampen med de stora
industriländerna, måste öka vår export och söka minska vår import för att
därigenom betrygga landets ekonomi och pä samma gång vårt lands bärgning.
För att öka exporten behöfves emellertid ökad produktion, för att. öka
produktionen kräfvas nya, utvidgade, moderna verkstäder, och för att anskaffa
dessa erfordras ökadt kapital samt ihärdigt arbete, såväl tanke- som
kroppsarbete, äfvensom en väl uppfostrad, kunnig och driftig handelskår.
Om, såsom är att hoppas, detta mål kan så småningom vinnas, och vi
liafva många förutsättningar härför, är det ju tydligt att de ökade tillfällen
till arbete i industriens tjänst, som härigenom skulle uppstå, i synnerlig hög
grad skulle leda till minskning af emigrationen.
Tyvärr svnes emellertid det för närvarande rådande osälcerhetstillståndet
inom affärsvärlden icke uppmuntra kapitalister att insätta penningar i dylika
företag, hvartill kommer att, äfven om vi icke sakna resurser, vi dock äro
ett litet land med liten omsättning inom egna gränser. Det torde därför icke
vara lätt att genomföra et,t dylikt program, men målet, »ett ekonomiskt tryggadt
land och bättre utkomst för oss alla», är stort och väl värdt alla våra
ansträngningar.
Af Eder skrifvelse att döma synes Eder åsikt vara att det nästan enda
sättet för detta måls vinnande skulle vara utveckling af vår storindustri med
åtföljande massproduktion. Utan att vilja bestrida betydelsen af denna
massproduktion anser dock Nämnden för sin del att detta botemedel icke torde
vara det enda saliggörande. Många samverkande krafter frän skilda häll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
