Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förhållanden en särskild uppmärksamhet och därvid kommit till följande
resultat.
Statskyrkan och skolan. En framstående amerikansk skriftställare och
socialpolitiker, Elbert Hubbard, skrifver i en af sina böcker: liut remember
this, because a thing is good up to a certain point, or hus been good, is no
reason why it shonld be perpetuated.» Dä den lutherska läran infördes i
Sverige, var detta helt säkert en räddning för landet, ty därigenom
utestängdes katolicismen. Den nuvarande statskyrkan har således haft det goda
med sig, att deu oj i på långt när så hög grad som en katolsk statskyrka
har lyckats sätta sin prägel på och bromsa folkets och landets utveckling.
1 Eniigrat.iousut redningens Bil. XV sid. G fram hålles en del iakttagelser,
som den engelska kommissionen gjort, i hvilka jag till alla delar får instämma.
Men hvad som sätter sin prägel på hela det amerikanska
undervisningssystemet är, att det ej finnes någon statskyrka med ty åtföljande prästerskap, som
dominerar. Att det amerikanska skolväsendet bar lyckats frambringa så
duktiga, målmedvetna medborgare som verkligen är fallet, och som i sin tur
hafva bidragit till a-tt landet intager en så framstående plats, beror nog
mycket, på detta förhållande. Amerikanaren Peter Cooper, som donerat
stora belopp till skolor, bar för sjuttiofem år sedan i statuterna till »The
Free School Societv» intagit följande bestämmelse: »No fund raised hy
taxa-tion sbould be provided or used for the support of any school in which any
religious or sectarian doctrine or tenet is thought inculcated or practised.» —
På ett annat ställe heter det »I.et our schools teacli the mobility of labor, and
the beauty of human service, but the supcrstitions of ages past — never».
Minnesmärken af denne mans välsignelscbringaude arbete finnas ännu i form
af »Cooper Unions», och dessa äro väl värda att närmare studeras. — En
annan amerikanare, Stephen Girard, som bland annat donerat flere millioner
till skolor i Philadelphia, har i sitt testamente inryckt en klausul, som
bestämmer, att ingen präst får vara ledamot i dessa skolors styrelse eller öfver
hufvud taget komma inom skolans dörrar. Att märka är, att dessa män
lefde för ungefär ett hundra år sedan. I eu nyligen i Amerika utkommen
liten bok om Andrew Carnegie framhålles likaledes, hurusom denne
framstående man har ungefär samma uppfattning angående skolväsendet. — livad
de två förstnämnda för ungefär ett hundra år sedan hafva gjort och som
blifvit grundläggande för den lägre undervisningen, haller nu Andrew
Carnegie på att genomföra för den högre.
Af allt detta framgår ju tydligt, hvilken anda är rådande inom det
amerikanska skolväsendet. — Huru skola då vi kunna komma därhän? Det
är ett djärft. och långt 9teg dit, men af hvad som framgick vid förra årets
riksdag — ej så långt som man skulle kunna tro: Skilj skolan frän kyrkan.
Det kan nog hända, att det brister mycket äfven i det amerikanska
undervisningssystemet, men jag är öfvertygad om, att man genom dessa metoder
kommer ett bra steg närmare målet, d. v. s. framtvingande af den euda
sanna religionen, religionen som lär oss pliktuppfyllelse gent emot den
ställning, vi intaga här i lifvet, pliktuppfyllelse emot vår familj och
pliktuppfyllelse mot oss själfva, alla dessa tre förenande sig i ett: Pliktuppfyllelse
emot fosterlandet.
»Pastorsexpeditionen» är ett ytterligare bevis på kyrkans efterblifvenhet.
Finns det något annat land, där kyrkans tjänare ha befattning med de på en
pastorsexpedition förekommande göromålen? Jag tror knappast. I detta
af-seende, d. v. s. i fråga om nationell kommunalexpedition, står Tyskland främst.
Kommer man i Tyskland in på eu »pastorsexpeditionen» motsvarande byrå,
skall man finna, att den skötes af »civila» tjänstemän, och den skötes ra-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
