Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Handelskammaren i Gäfle.
Frågan om orsakerna till emigrationen är gifvetvis allför komplicerad
för att Handelskammaren skulle kunna upptaga densamma till allsidigt
bedömande, sammanhängande som den itr med de af emigrationen berörda
ländernas natur och historia, sociala, politiska och ekonomiska förhållanden.
Kammaren vill därför endast beröra vis9a sidor af spörsmålet, som stå i
samband med Sveriges och Amerikas ekonomiska ställning.
Det är utan tvifvel så, att en af grundorsakerna till emigrationen får
sökas i värt lands jämförelsevis ringa ekonomiska utveckling och den
begränsning inom liera områden, som därmed står i sammanhang. Jämte det
att det friare lifvet nog för mången haft en obetvinglig tjuskraft, är det
framför allt de större förhållandena, de mera mångsidiga arbetstillfällena, de
rikare möjligheterna till utbildning och förströelse, som loeka emigranten,
vare sig det blott oklart hägrar för honom, eller han tror på
emigrant-värfvames blomstermålningar eller på beskrifningar från vänner och fränder,
som i det nya landet funnit den trefnad do sökt. Amerikas rikare
natur-resurser, dess mera uppdrifna ekonomiska odling och den mera praktiska
uppfostran, som meddelas landets inbyggare, möjliggöra en bättre organisation
af hela affärslifvet, hvilket inom en mängd områden kommer individen tillgodo.
Arbetsfördelningen och hvilotiderna kunna för tjänstefolk m. fl. på ett
lämpligare sätt ordnas. Genom praktiska anstalter göres penningens köpkraft
ofta större, lefnadskostnaderna relativt mindre, bostadsförhållandena bättre
än hos oss. De rikare tillgångarna, de större omgifningarna och det mindre
beroendet af fördomar gifva också sin prägel åt det politiska och sociala
lifvet. Skatterna halva hitintills ej varit sä stora, och hela skatteväsendet är
ordnadt på ett mindre tyngande sätt. Den starkare allmänandan, den mindre
utpräglade klasskillnaden, de lättare umgängesformerna gifva den amerikanske
medborgaren bättre tilllålle att känna sitt människovärde.
Emigrationen till Amerika är — synnerligast då den genom sin starka
kontinuitet blifvit en fortlefvande folkrörelse — i viss mån en yttring af
samma sträfvan, som redan under århundraden drifvit och i ständigt ökad
grad fortfarande drifver landsbygdens invånare öfver till städerna. Det är
besläktade önskemål, som ligga bakom båda rörelserna, om också i de
särskilda fallen förklaringsgrunderna kunna vara vidt skilda. Då vi se Sveriges
städer tillväxa i mindre proportion än den europeiska kontinentens, men
samtidigt utvandrarströmmen från Sverige är relativt större än frän de stora
kulturländerna, sä ligger det nära till hands att sc de båda företeelserna mot
samma bakgrund: en hittills bristande förmåga hos oss att kunna skapa de
större förhållanden, soin massan af människor nästan instinktivt aträfvar mot,
eller med andra ord en bristande förmåga att kunna utveckla ett koncentreradt
näringslif.
Det förefaller Handelskammaren, som om förklaringen till detta
förhållande — hvilket nog, såsom doktor Sundbärg säger, är emigrationsfrågans
största, problem — ligger betydligt djupare än att man kan nå detsamma
genom att påpeka vissa samfundsföreteelser eller vår generations åtgärder och
försummelser. En hänvisning till vårt lands natur och klimat och hela vår
kulturutveckling är nödvändig, om man öfverhufvud taget vill söka att
allmängiltigt förklara ett förhållande, som på grund af sin ytterliga komplikation
ändå alltid måste ses mer eller mindre subjektivt. Det är med nationerna
som med individen. Man kan aldrig nöjaktigt förklara, hvarför två personer
med till synes samma förutsättningar uppnå olika grader af framgång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
