Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mången mindre landtbrukare, hvars egendom liar det omfång, att han
icke ensam kan sköta det, utvandrar af den orsak, att det blitvit honom
omöjligt att anskaffa den arbetskraft, han behöfver. Nämnden vill i detta
sammanhang fästa uppmärksamhet på den stora skada, som tillfogas vårt land
genom den attraktionskraft städerna med sina rikliga tillfällen till förströelse
utöfva på yngre jordbruksarbetare. Och detta är en utvandring, som också
är väl värd att söka förebygga. Måaga lockas ut genom lysande
förespeglingar af anhöriga eller bekanta, som förut utvandrat, för att, under den tid
den nvkomne ännu är obekant med språket, åtnjuta dennes arbetskraft för
en billigare penning äu sådan eljest skulle stå honom till buds. Offren få
sig oftast tillsända biljetter till en viss ångbåtslinje, af hvilken vederbörande
erhåller sin rundliga provision, desto större ju flera passagerare som på detta
sätt kunna anskaffas. Kostnaden för öfverfarten måste i regel betalas genom
arbete. Dylik emigrantvärfning blir sällan omtalad. Den lurade skämmes
öfver att hafva gått i fällan, men han gör ofta i sin ordning samma manöver
för att bereda sig själf fördelar.
Som regel torde kunna antagas, att den svenske emigranten efter 2 å 3
års vistelse i det främmande landet längtar åter till fäderneslandet. Ilan
har då hunnit göra sina jämförelser, har äfven sett och lärt mycket, som
kommer honom till nytta, om han återvänder; han har lärt att arbeta med
en helt. annan intensitet, lärt att tänka för sig själf, lärt att spara. Men en
sådan återvändande duglig arbetare måste vara äfven för fosterlandet af
mycket stort värde. Och det synes nämnden, att det voro viil värdt att
vidtaga åtgärder, hvarigenom dylika emigranter kunde återbördas. Att uppdrag
i denna riktning endast bör lämnas ål. varmhjärtade personer med god
människokännedom är uppenbart.
Nämnden har äfven att yttra sig om, livad som kan göras för att.
motarbeta emigrationen. Amnet är sä omfattande, att nämnden endast kan göra
några antydningar. Af yttersta vikt är det tillväxande släktets uppfostran.
På denna beror landets framtid. De unga inåste lära att älska Sverige såsom
sitt fosterland, erinras om, hvad deras fäder uträttat med »tanke, svärd och
plog», om do minnen som anknyta sig till den egna hembygden, göras
uppmärksamma på det tilldragande som ligger i den omgifvande naturen. I
stället för den nu härskande tendeitsen att alltmera öka mångläsningen i
folkskolorna bör läroämnenas antal, så långt möjligt är, begränsas, men
undervisningen i dessa ske så mycket grundligare; deu bör gå på djupet i
stället för på bredden. Bättre att vete litet men säkert än att hafva läppjat
på något af hvarjc; sä bör ock mera vikt läggas vid sinnets och karaktärens
uppfostran. Vidare måsto uppfostran vara mera praktiskt anlagd, sa att do
unga få håg och lust för arbete, hvarför undervisning i slöjd,
trädgårdsskötsel och fruktodling bör blifva obligatorisk och större trädgårdsland
utläggas vid skolorna än hvad vanligen är fallet. I de trakter, som därför
lämpa sig, bör också uppmärksamhet ägnas åt skogsplantering. Såsom ett
önskemål torde fa framställas, att folkskolelärareseminarierna äfven — och
kanske företrädesvis — förläggas till landsbygden, och eleverna bibringas
kunskap äfven i landtbruk, boskapsskötsel, mejerihandtering, trädgårdsskötsel,
fruktodling och skogsskötsel.
Som fortsättningskurs i städerna böra finnas fackskolor. Vid 12—14
års alder bör lärjungen sättas i den fackskola, som synes bäst passa för dess
anlag; denna skall bibringa lärjungen duglighet i — och därmed kärlek till —
arbetet.
Värt land har stora möjligheter för att at hvarje dess invånare bereda
en god bärgning och till och med ett visst välstånd, och därtill torde i ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
