Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så i det öfriga Sverige,*) de klimatologiska än mer. Snömassorna i våra
skogar iiro villkor för timrets framdrifvande till tiottlederna, och den häraf
förorsakade vårfloacn i flottlederna är förklaringen på att vi kunna få vårt
timmer så billigt ned till kusten till förädlingsverken. Endast
Angerman-älfvens flottled skulle kunna ersättas först af 30 tåg 0111 dagen, med tio
vagnar pä hvarje tåg och 100 stockar pä hvarjc vagn. Tågen måste dä gå
året om. Dessa transportkostnader skulle blilva minst dubbelt så stora som
de nuvarande. Flottlederna äro nämligen de billigaste kommunikationsmedlen.
En stor del skogar vore dem förutan värdolösa.
1 en framtid kommer dessutom klyftan mellan skogsbruk och landtbruk
alltmer att växa. Dels på grund af den troligen fortsatta divergensen af
marknadspriskurvorna, dels genom flera och förbättrade kommunikationer.
Dessutom äro skogsbruksindustrierna i högre «rad än landtbruket i stånd att
tillgodogöra sig tekniska uppfinningar af alla slag. Intensivare skogsskötsel,
utnyttjande af vattenfallens kraft, bättre reglering af flottlederna, med ett
ord fortsatt kapitalisering kommer säkerligen att i högre grad öka skogsbruket
och dess industriers betingelser emot landtbruket. Jordräntan kommer därför
med tiden att. visa allt större skillnad för de båda företagen.
Landets opinion, och med den våra norrlandslagar, har dock alltid varit
fanatisk emot skogsbruket, till landtbrukets fromma.2) Möjligen kan detta,
bero på att »svensken hemma i Sverige ej gärna ser stora namn, stora affärer,
stora förmögenheter eller stora vyer»,3) troligen beror det också på att
skogsindustrien ännu ej arbetat vid produktionsmarginalen. Industriens män tingo
visserligen nöja sig med en mindre förtjänst, för hvar gång en nv norrlandslag
framföddes, men de kunde dock existera genom att falla tillbaka på gamla,
lägre värden.
För en uppblomstring af Norrland fattas både folk och kapital ännu i
stora massor, men icke minst jord åt industrien.4)
Men vi fordra framför allt en bättre och säkrare lagstiftning för att
vårt kapital skall trifvas i Norrland, och ej som nu i breda strömmar flyta
till södra Sverige och oförtjänt, göda detta. Redan bar månget företag
hämmats i sin utveckling eller stupat genom ett godtyckligt och oklokt
riksdagsbeslut.
Vi sakna en skogsbank, där belåning kan ske pä ett praktiskt sätt för
våra skogars skötsel, små aktiebref till att suga upp den mäktiga norrländska
arbetarklassens öfverflödande guld, till att göra dem medansvariga i industrien
och till att motväga den på bolag rikblifne skogsbondens slöseri. Vi sakna
eu ostkustbana och vintersjöfart (så länge hafvet är öppet) för att afsätta
våra produkter jämnare och tillföra oss lifsmedel billigare. Få vi detta, då
skola vi vinna en jämnare tillgäng på arbeto också, i st. f. att som nu nödgas
forcera vår produktion på kort tid och sedan inta fullständig eller partiell
vinterdvala, med olycksdiger arbetslöshet för mången. Våra arbetare skola
då bli mer benägna att stanna i landet.
Spannmålstullarna äro endast till skada för Norrland. Om dessa komma
bort, skall detta också bidraga till att förverkliga en egnahemsidé i stort, och
’) Jfr Prof. Högboms skrifter om Norrland.
2) (Stor skuld torde natnrälskande sörlänningar, som rest i Norrland, ha häri De
ha stämplat de stora vackra trädens afverkning som vandalism. Vi ha doek ej r;id
att hllla sä stora parker för turister. Ännu skadligare hafva stenhlinda
jordhruks-vurmarc, liemma i Norrland, varit för utvecklingen.
’) Citeradt ur d:r U »Sundbärg, »Emigrationen > del II sid. 82.
4) Hufvudvillkoret är dock att man lär sig rätt nppskatta och förstå do stridande
näringarnas värde för landet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
