Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
måste vi alltid blifva ekonomiskt svaga ock företrädesvis mottagande; gentemot
Ryssland behöfde vi ej vara det. Men det sätt bvarpå vi bär begagnat våra
fördelar, är ett af de mörkaste bladen i den rika krönikan om Sveriges
ekonomiska försummelser.
Början till ett bättre må ske genom att vi börja lära känna vår väldige
granne. Och då naturligtvis först hans språk. Uvarenda svensk exportör,
åtminstone hvarje stockholmare, borde tillbringa ett eller annat år af sitt lif
i Ryssland. År väl den lefvande kännedomen om land och folk vunnen, öppna
sig de kommersiella möjligheterna af sig själfva.
Det må vara att vår språkkunskap är svag och vår okunnighet i ryska
oförlåtlig, — det finnes dock ett kunskapsområde, där det är ännu mycket
sämre ställdt, ocb detta är det ekonomiska. Jag bar för min del många
gånger sökt framhålla, att bär träffas en verklig brist i vårt folks begåfning.
Vi svenskar hafva alltid haft »svårt för» ekonomien — både teoretiskt och
praktiskt —; synpunkter från detta område bafva vi alltid varit svaga att
»fatta». Men Gud skall veta, att inte ha vi heller gjort mycket för att
reparera den bristen.
Vid våra universitet ha de ekonomiska studierna skjutits undan redan
därigenom, att nationalekonomien hänföres till den juridiska fakulteten. Utan
särskildt tillstånd kan’ alltså hos oss endast juristen studera nationalekonomi.
Kanske ligger härntinnan en orsak, bland många, hvarför juristeriet kommit
att spela en så ödesdiger roll i vårt ekonomiska lif.
Vid vära handelsskolor betraktades länge allt djupare studium af
ekonomiska ämnen såsom ett onödigt »teoretiserande». Sedan Tysklands affärsmän
i våra dagar visat hvad detta föraktade teoretiserande duger till, har
uppfattningen så småningom blifvit en annan äfven hos oss. Men allt framgent är
väl en mera grundlig insikt i ekonomiska ämnen — både teoretisk och prak-
tisk — ett af de främsta önskemålen vid våra bandelsläroverk. Och allt
fortfarande sakna vi en — handelshögskola.’)
Men det är ej endast statsmannen och affärsmannen, som nödvändigt
behöfver nationalekonomisk insikt. 1 demokratiens århundrade får ingen
medborgare stå främmande för dessa frågor. Den — rent ut sagdt — otroligt
låga nivån för ekonomisk insikt hos den stora mängden af Sveriges folk är
en allvarsam fara för våra näringars framtid. Vår tids lifliga
folkupplysningsarbete bar här ett stort fält för sin verksamhet. Det må vara, att den åkern
är hårdbrukad bos Sveriges folk; i våra dagar får den ej försummas. Det
kunde möjligen ske i näfrättens och de stora krigens århundraden; men det
är själfmord att försumma sin ekonomiska uppfostran i en tid, då all mänsklig
täflan är förlagd i första rummet till ekonomiens fält.
»Af födsel och ohindrad vana» sakna vi svenskar också ekonomiskt intresse.
En människa, som lefver för en idé, tänker därpå »när hon sitter i sitt bus,
när hon går uppä vägen, när hon nedlägger sig, och när bon uppstår». Så
gör svensken, när lian grubblar på en mekanisk uppfinning, — och därför
äro vi världens förnämsta uppfinnarfolk. Så gör dansken med sin köpenskap,
— och han och haus land blir rikt.
I allt danskt arbete lyser tanken på ekonomisk vinst igenom. I början
af 1880-talet spordes att vid danska krigshögskolan uppfostrades en siamesisk
prins. Vi svenskar tyckte naturligtvis att detta var kuriöst — om vi tyckte något
alls. Men i våra dagar behärskar Danmark en ej ringa del af Siarns affärslif.
Hvem har ännu gjort sig fullt reda för all den ekonomiska nytta Danmark
haft af alla de prinsessor, det i tidens längd lyckats utplantera vid Europas
’) So anm. ä, sid. ICO.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
