Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
börd härom gifver icke Danmarks exempel! Ilvad har skapat Danmarks
ekonomiska storhet i våra dagar om ej detta ihärdiga, skarpsinniga, nationella
arbete, på vakt om allt danskt! livad hafva cj våra skånska affärsmän
förbrutit i detta fall! Huru inånga af dem hafva ej, för eu tarflig penning,
länat sig att tjäna danska gudar! Och hvad ha do i grunden vunnit därpå,
och hvad har Skåne vunnit? Ty att sträcka sig ända därhän att begära att
en skånsk affärsman skulle tänka till och med på livad Sverige kunde vinna
eller förlora, — det ar att fordra en vidsynthet och en affärukiokhet, som man
hos oss finner blott hos ett rent försvinnande fåtal.
Ett land, som fått bukt med utvandringen
är våra dagars Tyskland. I början af 1880-talet nådde emigrationen härifrån
under vissa år ända upp till öfver 200,000 människor. I våra dagar utgör
den blott omkring^30,000, och praktiskt taladt är den ingen, ty immigranterna
äro nu flera än emigranterna. Illand de orsaker, som åstadkommit så
märkliga ting, nämnas i första rummet två: den sociala lagstiftningen och
storindustrien.
Den sociala lagstiftningen bar i Tyskland verkat i hög grad främjande
på det allmänna välståndet, ocb den anses i ej ringa mån ha bidragit också
till den utomordentliga iiedsättningen under senare år af Tysklands dödssiffra.
Änuu under senare delen af 1870-talet var den årliga dödligheten i
Tyskland omkring 26 på tusen innebyggare; på de trettio år, som sedan dess
förflutit, har den hunnit nedgå ända till 20. Sverige står, som bekant, ännu
långt fördelaktigare: vårt dödstal är endast 15 å 16. Men i motsats till
förut är Tysklands ogynnsamma ställning gentemot oss numera till allra största
delen förlagd endast till barnaåldrarna. Fortfarande råder det gåtfulla
förhållandet, att det högt bildade tyska folket icke synes kunna finna någon
afgörande bot för den stora barndödligheten. Framstegen i Tyskland träffas
förnämligast inom de vuxna åldrarna, och i fråga om dem står Tyskland
nu-mera ej mycket ofördelaktigare än Sverige. Denna stora förbättring anses till
en betydande del vara den sociala lagstiftningens förtjänst.
Denna lagstiftning torde hafva motverkat utvandringen ej blott indirekt
— genom höjande af välståndet — utan äfven direkt. Genom att, utvandra
går den tyske arbetaren förlustig alla de förmåner, som det stora
riksförsäkringsverket tillförsäkrat honom, och redan gjorda premiebetalningar äro
bortkastade. Det antages, att detta förhållande i ej obetydlig mån bidrager att
hålla don tyske arbetaren kvar i hemlandet.
Många och kraftiga skäl tala alltså för att äfven vårt land raskt och
beslutsamt fortsätter på den inslagna vägen. Men visserligen är ett
oundgängligt, villkor härför, att landets ekonomiska utveckling håller jämna steg
med den sociala lagstiftningen. Annars saknas ju den naturliga grundvalen
för denna. Att vilja genomföra de moderna förbättringarna i arbetsklassens
ställning utan att sörja för landets ekonomiska förkofran, är detsamma som
att fordra af en familjeförsörjare att han skall förse de sina med salla
nutidens bekvämligheter» och på samma gång lägga binder i vägen för hans
arbete att förtjäna sitt och de sinas lifsuppehälle. Vi äro i Sverige alltför lätt
fallna för den åskådningen, att landets ekonomi skall sköta sig själf, utan
särskild vare sig omsorg eller omtanke, i synnerhet från det offentligas sida,
— alldeles såsom i politiskt hänseende det länge ansågs såsom vårt lands
egentliga uppgift att tillse att vi ej gingo i vägen för Norges, Danmarks och
Finlands intressen: Sveriges intressen, de skötte sig naturligtvis själfva! På
samma sätt resonuera ännu många af våra socialpolitici: vår främsta uppgift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
