Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Att i afseende å dessa båda grupper af jordbruksbefolkningen
inga större skiljaktigheter hafva bestått mellan olika landsdelar
är förklarligt. I viss man innebär ju särskiljandet af dem en
uppdelning af befolkningen efter ålder. Att gruppen af barn under 15
är samt vissa äldre personer utgör en rätt konstant andel af hela
jordbruksbefolkningen, står i Viss öfverensstämmelse med allmänna
befolkningsstatistiska förhållanden.1) Beträffande den andra gruppen,
så ingår visserligen däri den särskilda kategori, som utgöres af
dräng-och pigklassen, hvars utveckling och relativa storlek är mycket olika
inom olika landsdelar (se nedan). Men det är ieke oförklarligt, att
vid sammanslagning af denna grupp samt gruppen af allmogens
hemmavarande barn över 15 år en summa erhålles, som af
jordbruksbefolkningen utgör ungefär samma procent inom alla delar af riket.8)
Allmogens olika sammansättning inom olika delar af riket
framgår däremot vid betraktande af procentsiffrorna för hufvudpersonerna
inom olika kategorier. Dessa siffror angifva visserligen vederbörande
hufvudpersoners antal i pi’ocent utaf hela jordbruksbefolkningen,
icke utaf totalantalet af hufvudpersonor. Do uttrycka emellertid
mycket nära äfven detta sistnämnda förhållande, eftersom
procent-siffrorna för de båda förut betraktade grupperna visa en
anmärkningsvärd öfverensstämmelse inom de olika delarna af riket.
Ifråga om hufvudpersonerna af statareklassen hafva vi funnit
följande. Medelvärdet för tiden 1805—1900 utaf procentsiffrorna för
denna grupp var inom riket i genomsnitt 1"5 v3) Af de olika sociala
kategorierna af allmogebefolkningen har statareklassen varit den
fåtaligaste. Nämnda siffra öfverskreds nu endast af siffrorna för
Stockholms, Upsala och Södermanlands län (5-3 %), Västmanlands
län (4t> %), Örebro län (2-o >) och Östergötlands län (4’o ;,).
Statare-klassens relativt talrikaste förekomst har alltså varit inom Mälare
provinserna och Östergötland, d. v. s. det östra demografiska
hufvudområdet. Därnäst hafva följt de tre sydsvenska provinserna
(1*3 %) och därefter Skaraborgs län (l’i S). Inom det öfriga
Sverige hafva proeentsiffrorna varit lägre;4) inom Norrland hafva
statarna alldeles saknats. Häraf bekräftas hvad of van anförts,5) att
statareklassens tillväxt har varit bestämd af andra faktorer än de
som innehållits i den allmänna befolkningsrörelsen.
1 afseende å backstuyu- och inhysesklassernas relativa talrikhet
inom olika landsdelar har framgått följande. Riksprocentsiffran för
hufvudpersonerna inom dessa grupper var under tiden intill
1860-talet i stigande, men har därefter sjunkit; medelvärdet 1751—1900
i) Jfr Simdhärrj, BovölkeningsatatiBtik Srhwedens, Ritl. 4. — *) Homnmsönemu öfvor 15 nr samt
driinguma uppfylla ju i stort, »«’dt samma funktloucr inom allmogens hushållning. AU nämnda summa
visar relativ konstans hHntyder p& en via» likartad hushållning inom olika delur af riket. — M) i>id. 4*i.
•*) Gottlund» lUn samt de småländska lilneu 0‘» %. Gttteborgs och Bohus län 0*3 %. Alfsborgs liin 0-i
Värmlands liin 1*0 %, Kopparbergs liin 0’» *C. — *») Sid. l&H.
11—0U78U.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
