Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var 5m *»..’) Vid jämförelse mellan de tre liufvudområdena kau
iakttagas, att Mälareprovinserna, Dalarne och i allmänhet Norrland hafva
uppvisat lägre medelvärden än det nyssnämnda, medan det södra
och västra hufvndområdet i allmänhet uppvisat högre.2) Visserligen
kan detta blott i ofullkomlig grad generaliseras till en skillnad
mellan å ena sidan östra och norra Sverige, å andra sidan södra och
västra; ty Östergötlands och Gäfleborgs län hafva exempelvis
företett högre, men Västgötalänen och Bohuslän lägre medelvärden än
riksmedeltalet. Emellertid visa sig dessa oregelbundenheter mest
hafva bestått under tiden före 1860-talet. Under tiden efter
1860-talet hafva de östra och norra hufvudomradena i mera utpräglad
grad företett lägre, men det södra och västra hufvudområdet högre
procentsiffror än riksmedeltalet.3)
1 allmänhet och särskildt i senare tid hafva alltså
backstugu-och inhyseshjonen varit relativt talrikare inom södra och västra
Sverige än inom östra och norra.
Beträffande torparcldassen har framgått följande. Medelvärdet
1751—1900 utaf procent siffrorna för hufvudpersonerna af denna
kategori var inom riket i genomsnitt 6-7 %.4) Denna siffra öfverskreds
inom Mälareprovinserna och Östergötland samt därjämte inom
Smaland, Bohuslän och Västgötalänen.fl) Anmärkningsvärdt stor var
siffran för Östergötlands och Örebro län.G) För öfriga delar af riket
voro motsvarande siffror lägre, särskildt för Norrland samt framför
allt för Dalarne7) och Gottland.*) Vid betraktande af de särskilda
perioderna under tidsskedet 1751—1900 framgå inga andra
anmärkningsvärda förhållanden, än att under senare tid siffrorna för
Norrland närmat sig eller öfverstigit riksmediet.9)
Man kan alltså icke i afseende å torparnas andel af
jordbruksbefolkningen iakttaga några utpräglade skiljaktigheter mellan de
tre demografiska hufvudområdena. Visserligen är det påfallande,
att torparna inom Mälareprovinserna och Östergötland varit relativt
talrika. Men detta har äfven varit fallet inom Västergötland och
Bohuslän, hvarjämte siffrorna för Småland och de sydsvenska
provinserna icke följa långt efter. Att torpare nästan saknats pa
(iott-land och i Dalarne framgår dock otvetydigt.
Det största intresset knyter sig till den numeriskt
betydelsefullaste kategorien af allmogen, nämligen bondeklassen. Då riket
betraktas i dess helhet, utgjorde hufvudpersonerna af denna kategori
under perioden 1751—1900 i medeltal 23m *» af jordbruksbefolkningen.10)
1 ) Sid. 40. — *) Medelvärdena för do 13 länen eller länsgrapperna voro i ordningsföljd (ne
Innehållsförteckningen) 1) -l’a, •.*> 4’W, 3) 0*1, -Ii 4*o, 5) ö*4, 6) 7‘n, 7) 4"J,. 8) 4M», i») 6’0, ln> 4,v. 11) 2‘^.
12) 6*3. ¡¡t) 3*8 procent. — Af t ikel ner hafva bestått diirl. att siffran fiir Östergötland fortfarande något
iifveratlgit rikssifTrnn, samt Riffran fl’»r Göte»>orgn och liohun lön nftgot understigit. densamma. Jfr sid.
70, 106. Sid. 40. B) Medelvärdena 1761—1W00 för do 13 lKnen eller lnn4gni]>pcrtm voro i ordningnfoljd
fse inneh/illsfiirtcckniuffnn) 1) B 7. 2) U’8, 3» 10’ft, 4) 1*1, o) 7*o, fi> 0*6, 7) 7‘3, 8) 7‘o, 9) ö’s, lo) 10’l,
11) «)•«, 12) 4 h. 13) 6-i % — «) 10’5. resp. 10*1 % — 7) Duiarne 0« S. jfr bid. 153. — »> Vi v . — ») Sid.
186, 141. — 10) Sid. 4«.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
