Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Öfversikt af utvandringslagstiftningens historiska utveckling - I. Den restriktiva utvandringslagstiftningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
presterat, tillfalla kronan och angifvaren såsom böter, ifall han icke
inom behörig tid återvändt. Kronobetjäningen skall, så snart en
afviken lämnat efter sig någon egendom och dess flykt blifvit kunnig,
låta värdera och sekvestrera egendomen till dess året är förbi,
som honom lämnats till återvändningstid, hvarefter, i den händelse
böter skola utgifvas, dessa skola däraf utmätas. Slutligen föreslogs
en del bestämmelser om vederbörande landshöfdingars skyldighet att
i hvarje fall pröfva, huruvida ett tjänstehjon borde få tillåtelse att
utflytta från länet eller riket eller om icke något näringssätt för
detsamma i orten finnes, hvarthän det förvisas kan; om mantalskommissariornas
skyldighet att till landshöfdingarna inlämna förteckningar
å inflyttade och utflyttade personer; om tjänstehjonets
skyldighet att vid vite låta sin förre husbonde veta, hvart det ärnar
flytta, hvarvid denne skall innehålla med afsked och kvarhålla tjänstehjonets
kista och kläder samt förhindra dess afresa, ifall tjänstehjonet
olotligen ärnar sig tit ur länet eller alldeles af riket.
Af dessa ofvannämnda förslag kommo inga till utförande; men
med anledning af de öfverklagade förhållandena i afseende å sjöfolks
rymning infördes i k. kofferdireglementet den 30 mars 1748,
art. 3, § 4, stränga bestämmelser härom. En sådan utomlands förrymd
sjöman skulle anses såsom menedare mot konungen och Sveriges
krona och hafva förverkat alla dess undersåtliga rättig- och
friheter i riket, hvarjämte allt livad en sådan rymmare uti arf skulle
kunna tillfalla, skulle vara förbrutet till kofferdisjömanshuset. Skepparen
skulle, om han ej kunde förete bevis därå, att han till förekommande
af rymningen och den rymdes återfående iakttagit all
möjlig försiktighet, kunna dömas till böter. Genom k. förkl. den 12
aug. 1752 stadgades sedermera på borgarståndets begäran ytterligare
föreskrifter till underlättande af förrymdt sjöfolks efterlysande.
Det bör anmärkas, att man enbart med ofvannämnda skärpta
föreskrifter och förslag till sådana ingalunda ansåg sig hafva vidtagit
tillfyllestgörande åtgärder mot utvandringen. Jämsides därmed
var utvandringen en af hufvudanledningarna till flera vid samma
tid vidtagna vidtgående förändringar i den inre lagstiftningen, framför
allt jordbrnkslagstiftningen, genom hvilka man afsåg att bereda
ökad möjlighet till utkomst för de personer, som skulle förhindras
att lämna fosterlandet. Redan är omnämndt, att landshöfdingeämbetena
föreslogos skola vara verksamma såsom en slags arbetsförmedlingsanstalter
för tjänstehjon inom länen. Vidare var den första
upprinnelsen till k. förordningen den 30 juni 1747 om vidsträcktare
tillåten hemmansklyfning ett protokollsutdrag från bondeståndet,
hvaruti detta föreställde, »att allmänt bekant vore, huru vårt kära
fädernesland på åtskilliga ställen lider mycken brist på nödigt
arbetsfolk, hvaraf till landets obotliga skada, utom annat, händer,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
