Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Öfversikt af utvandringslagstiftningens historiska utveckling - I. Den restriktiva utvandringslagstiftningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att vårt landtbruk ej kan bringas i behörigt stånd, och att många
nog dräktige orter, hvaraf riket kunde äga ansenlig nytta och inkomst
samt en otrolig myckenhet folk dess tillräckliga uppehälle,
blefvo alldeles öde liggande; hvilket till en stor del af de tid efter
annan utkomna tjänstehjonsordningar syntes härröra, emedan därigenom
ett stort antal folk, som emot berörde förordningar ej se sig
kunna få förbiifva hos deras föräldrar eller å de hemman, hvarest
de blifvit uppfödda, och icke heller kunna finna någon utväg att
här hemma erhålla sitt uppehälle, lika som tvingas att på främmande
och vidt aflägsna orter söka deras föda, hvarom de många i
främmande makters tjänst vistande infödde svenske ett öfvertygande
prof afiämnar.» Sammaledes var, sedan genom tabellkommissionens
första folkräkningar landets befolkningsfråga blifvit än mera aktuell,
utvandringen och folkbristen ett hufvudämne vid förhandlingarna
under 1751—1752 årens riksdag, hvarvid flera förslag till inre lagstiftningsåtgärder
(om lättnader i äktenskapslagstiftningen, om torps
anläggande, om skattelindringar för barnrika familjer m. m.) framställdes,
i afsikt att öka folkmängden och utkomstmöjligheterna för
densamma inom landet samt undanröja orsakerna till utvandringen.
Af dessa kommo några sedermera till utförande.
Sedan i kanslikollegium vid afgifvande af generalsammandraget
öfver folkmängdstabellerna år 1756 bekymmer blifvit uttalade angående
folkbrist i följd af utvandringar och åtgärder påyrkats för dettas
hämmande, utfärdade kommerskollegium på befallning af kungl. maj:t
en kungörelse af den 8 sept. 1756, hvaruti 2,000 dal:r s:t plikt stadgades
för den som söker att bortlocka eller hemligt och olofligtvis utur
riket förskaffa någon manufakturarbetare, hvilken han dessutom
skulle vara skyldig återskaffa; hvarjämte den som låter sig bortlocka
bör med 1,000 dal:r s:t umgälda sitt brott, då han ertappas.
Sedermera, sedan kanslikollegium i sin riksdagsberättelse år 1701
ytterligare uttalat bekymmer öfver den starka utvandringen, utkom
k. för. den 20 juli 1762, angående dem, som olofligen och hemligen
begifva sig utur riket under främmande herrskaper, kvaruti de i
17:iJ) års legostadga innehållna bestämmelserna återupprepades. Att
emellertid de restiktiva föreskrifterna icke ensamma ansågos tillfyllest
framgår bäst däraf, att samma dag som nyssnämnda förordning
äfven är dagtecknad en annan, nämligen k. förordningen att
jordägare och hemmansbrukare å landet måga för gifta legohjon å
sina ägor uppbygga backstugor och boningsrum, hvilken förordning
jämte den af den 30 juni 1747 om heminansklyfning samt den utvidgade
rätten att anlägga torp kan sägas hafva inneburit det definitiva
brytandet med den äldre jordpolitiken och inledningen till de efterföljande
mansåldrarnas starka orahvälfningar inom jordbruksnäringen.
Det bör än en gång påpekas, att detta inre lagstiftningsarbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
