Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Särskild redogörelse för den nutida europeiska utvandringslagstiftningen - VII. Utvandringsförfattningarnas allmänna ställning till redarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utestänger författningen på. intet vis regeringens handlingsfrihet i
detta afseende. Detta framgår tydligast af författningens ställning
till emigrantvärfning, för hvilken fråga senare i ett sammanhang
skall redogöras; då den emellertid stadgar (Art. 3) att
»Förbundsrådet äger rätt att återkalla det åt en agentur gilha patentet äfven
1 det fall, att denna tager befattning med ett kolonisationsföretag,
med afseende å hvilket Förbundsrådet funnit sig föranlåtet till
varning». samt (Art. 10) »att Förbundsrådet i hvarje särskildt lall äger
att afgöra, huruvida och under hvilka villkor enskilde, bolag och
agenturer kunna erhålla tillstånd att representera ett kolonisations*
företag:, sa kan detta under vissa omständigheter innebära
utestängandet af en utländsk redare frän verksamhet inom republiken,
da den schweiziska utvandringens intresse gör detta påkalladt.
Tyska riket, Italien, Ungern, Spanien. I dessa fyra länders
ut-vandringslagar iägges, såsom omnämnts, ansvarigheten för den
transoceanska befordringen på redarne, och dessutom tillämpas vid
meddelande af 1 <oneession åt dem nya, i de äldre utvandringsförfattningarna
icke förekommande synpunkter. Det är lämpligt, att in extenso anföra
dessa lagar, i den mån de hafva afseende å de ansvarige företagarne
vid befordringen, äfven om därmed följa en del af de speciella
bestämmelser, för hvilka först i nästa afsnitt skall redogöras.
Tyska riket. Geset z ii b er das Auswandrrttngsiccsen 1897.
§ 1. Den som vill befordra utvandrare till utomtyska länder (företagare),
måste härtill hafva tillstånd.
§ 2. Ilikakansleren med instämmande af Förbundsrådet har att meddela
eller vägra sådant tillstånd
§ B. Tillståndet kan i regel endast meddelas a) åt riksmedborgare, hvilka
hafva sitt aifilrsdomicil inom riksområdet: b) åt handelsbolag. inregistrerade
föreningar och juridiska personer, hvilka hafva domieil inom riksområdet: åtOppna
handelsbolag och kommanditbolag samt kommanditbolag pä aktier doek endast
i det fall. att deras personligen ansvarige delägare samtliga äro riksmedborgare.
§ 4. Utländska personer eller bolag, äfvensom siUlana riksmedborgare,
hvilka icke hafva sitt affärsdomicil inom riksområdet, knnna endast erhålla
tillståndet i fråga, om de a) bemyndiga någon inom riksområdot bosatt
riksmedborgare såsom sin fullmäktige, hvilken i alla frågor, som röra
utvandrarbefordringen. har att rättsgiltigt representera dem gentemot jnyndigheter oeh
private; b) underkasta sig tysk lag och tyska domstolar i alla rättstvister,
som kunna uppstå vid utvandrarbefordringen.
§ f>. Före tillståndets meddelande har sökanden att ställa säkerhet till
ett minsta belopp af femtiotusen mark oeh vid fall af afsedd transoccansk
befordran visa att hau är redare.
§ G. Tillståndet meddelas blott för vissa bestämda länder, delar af sådana
eller orter, och vid fall af transoccansk befordring blott för bestämda
inskepp-ningshamnar.
§ 7. Vid meddelande af tillstånd till sådana tyska bolag, hvilka hafva
till ändamål att kolonisera ett i transoceanska länder förviirfvadt gebit, är
rikskansleren icke bunden af föreskrifterna i § C>. 1 Öfrigt knnna af särskilda
orsaker undantag medgifvas från föreskrifterna i $ f>.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
