Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. UNDERLÄTTANDET AF ÅTERINVANDRINGEN TILL SVERIGE - Uttalande angående en föreslagen arbetsförmedlingsanstalt för svenskarna i utlandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅtfAN OM KN ARBHTSFÖRMEDLIXGSAN8TAI.T.
27
lämpligare gar direkt till den fack-arhctsförmedlingsanstalt, som må finnas
hemma. I det hela får nian icke intvinga saken i former; den bör skötas
med målet i sikte, utan att bindas vid bestämda vägar till det målet.
lider skrifvelse begär svar å spörsmålet om, å hvilka orter
arbetsförmedlingsorgan i Tyskland böra upprättas. Gifna äro Herlin. Duisburg, Dusseldorf,
Kiel. kanske Hannover, Alt-Strelitz och Karlsruhe med hänsyn till där
studerande svenskar, m. H., men det definitiva svaret på den frågan ber jag få
uppskjuta, till efter centralförbundets bildande. 1 frågen vidare, hvilka
föreningar äro i stånd att deltaga i arbetet, utsträckningen däraf och
villkoren därför. Också härutinnan ber jag tå vara det slutliga svaret
skvl-dig. I Berlin kan man räkna på »Svenska, föreningen», hvad handtverkare
angår, klubben och särskildt gymnastikföreningen, som i sina led bar unga
män. hvilkas återbördande vore särdeles gagnerikt,. Om några andra villkor
än godtgörelse för direkta utlägg och något bidrag till ledare och lokalhyra
vid centralorganet torde väl knappast blifva fråga. Statsbidrag härför bör
kunna påräknas på fullt lika goda om icke bättre skäl ini för
arbetsförmedlingen inrikes, ocli arbetssökande och arbetsgifvare böra gå fria från afgifter.
Slutligen vill jag tillåta mig framhålla, att målet icke kan vinnas belt,
utan att svenskhetssinnet tränger igenom hos folket i dess helhet och
individerna. Härtill kräfvas folkuppfostran och rensning från den flacka
internationalism och skandinavism, som lamslagit svenskhetssinnet under åtskilliga
årtionden. Blir svenskhetssinuet lefvande - och jag behöfver icke definiera hvad
jag menar härmed, — skola särskilda åtgärder icke behöfvas för att hos
svenskar inskärpa deras plikt att ställa sina krafter i fosterlandets tjänst, äfven
om detta icke är det ekonomiskt fördelaktigaste. Det förpliktande i svenskt
medborgarskap måste bestämma svenskens handlingssätt. Ansvaret, däraf måste
kännas, hvar ban än är, eller hvar han än verkar. En särskild uppfordran
till svenskhetssinne liar utlandssvensken däri, att hans föredöme, med den
böjelse för generalisering man har gentemot en medborgare från annat land,
lätt bestämmer omdömet om detta land utrikes. Nu vet jag för visso, att,
just vistelsen utrikes hos vakna sinnen med öppen historisk och kulturell blick
är särskildt ägnad att fördjupa, stärka och helga fosterlandskänslan, men jag
har, i samband med frågan om återbördandet af utlandssvenskar, erinrat om
krafvet på svenskhetssinne för deras skull, som, okritiska och orefickterandc,
anfrätas af utrikesvistelse!!, så att de, byggande sig en plattform af
klandersjuka och osvenskhot, utrikes skada sitt land och, en gäng hemma, sprida
sitt. gift till nationellt uppmjukade sinnen, eller för deras skull, som,
oförstående ställa samma fråga, som en svensk ämbetsman en gång riktade till
mig: »Hvad menas med svenskhet?» Kör sådana är hela denna rörelse, om
den icke kan omsättas i materiell vinst, en tillsluten bok. Svenskhetens
stärkande och bevarande är både medel och ändamål också i detta spörsmål.
J ag har gärna velat rikta uppmärksamheten på svcnskhetskrafvet också i
detta sammanhang.
p. t. Stockholm den 31 december l £>07.
Adolf Berencreutz.*
D) Till Konsul Hugo Appeltofft i Duisburg a/Il. afläts en
skrifvelse den 10 augusti 11)07 med förfrågningar i ämnet, till svar hvarå
Emigrationsutrcdiiingen också tick mottaga tvenne skrifvelser. Då
emellertid dessa icke behandla frågan om platsanskaffning i Sverige
för utrikes vistande svenskar, utan i stället anskaffandet af studie-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
