Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. UNDERLÄTTANDET AF ÅTERINVANDRINGEN TILL SVERIGE - Uttalande angående en föreslagen arbetsförmedlingsanstalt för svenskarna i utlandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅGAN OM EN AKEKTSFÖRMEDMNIiSANSTALT.
39
blefve väl sådana, för hvilka hjälp i detta hänseende sknlle få
karaktären af välgörenhet, men det synes vara af alla erkändt, att
välgörenhetssynpunkterna hälst böra hällas skilda från den verksamhet,
hvarom här är fråga. Beträffande det lilla återstående antalet
arbetssökande svenakar från Amerika torde äfven deras behof i detta
fall kunna tillgodoses af Nationalföreningen i Sverige samt af
svenska föreningar i Amerika, som möjligen kunna finnas hågade att
träda i förbindelse med de svenska arbetsförmedlingsanstalterna.
För att ett samarbete med här ifrågakommande svenska
föreningar i utlandet lättare skall komma till stånd, vore ieke
olämpligt. att å de större svenska arbetsförmedlingsanstalterna, t. ex. i
Göteborg, Malmö och Stockholm, någon af tjänstemännen finge på
sin lott att skaffa sig den särskilda kännedom, exempelvis i
Göteborg om amerikanska förhållanden, i Malmö om Tyskland och
Danmark, som medgåfve, att ansökningar från utomlandssvenskar kunde
blifva föremål för i möjligaste mån sakkunnig behandling. Det säger
sig själft, — hvad som i Here af de ofvan återgifna skrifvelserna
betonas, — att något företräde ieke får lämnas svensk-amerikanare
och andra utifrån kommande svenskar, utöfver hvad som betingas
af meriter inom facket. Annars skulle man lätt kunna komma
därhän, att den ökade återinvandringen ledde blott till en ännu
större ökning af emigrationen.
De svenska föreningarna i utlandet, hvilka under de senare åren
vaknat till nytt lif, äro utan tvifvel för den svenska nationalitetens
stärkande och äfven för Sveriges näringslif af den betydelse, att de
förtjäna understödjas från hemlandet. Lämpligast borde dessa
understöd utgå i form af hjälp till lokalhyra, sekreterarearvoden o. d.
Om dessa föreningar stode landsmännen till tjänst med
tillhandahållande af de officiella arbetsplatslistorna från Sverige och andra
upplysningar om hemlandet, skulle säkerligen också föreningarna
själfva få lättare att öka sitt medlemsantal och därigenom äfven
sina tillgångar och omfattningen af sin verksamhet. Någon sorts
agitation från dessa föreningars sida för återinvandringen till Sverige
lärer väl icke vara att, befara.
Med föranledande af uttalandena här ofvan af Envoyén
Lagercrantz och äfven af Professor Reuterskiöld synes det som borde
icke åt våra svenska konsuler tilldelas uppdrag af ifrågavarande
art. Det lilla, som kunde vinnas genom konsulernas indragande
i detta arbete, skulle sannolikt mer än uppvägas af den förlust,
som kunde uppstå, därest en konsul, genom att utsätta sig för
misstanken om emigrantvärfning, förlorade det förtroende hos det
främmande landets regering eller hos den allmänna opinionen,
hvilket förtroende är den nödvändiga förutsättningen för, att hans
samfälda verksamhet skall kunna leda till för vårt land afsedda nytta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
