Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. UNDERLÄTTANDET AF ÅTERINVANDRINGEN TILL SVERIGE - Andra åtgärder för underlättandet af återinvandringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANDRA ÅTGÄRDER FÖR UNDERLÄTTANDET AF ÅTRR IN V ÄNDRINGEN. 47
Ad. B 1). Ett intyg af tvä trovärdiga män, afgifvet antingen inför
diplomatisk eller konsulär myndighet eller ock inför notarius publieus här
städes (ett s. k. affidavit), hvars egenskap al sädan styrkts af diplomatisk
eller konsulär myndighet, torde lämpligast böra fordras. Notarius
publicus-institutioaeu härstädes är af sådan beskaffenhet, att sistnämnda formalitet
näppeligen kan anses för sträng.
Ad. Ii 2). Sådant intyg, som det bär omhandlade, kan icke frän vare
sig amerikanska diplomater och konsuler eller andra myndigheter erhållas,
och jag ser därför ingen annan utväg än att äfven i detta fall intyg, som af
mig bär ofvan omnämnts, komma till användning.
Ad. C. De föreslagna åtgärderna synas mig synnerligen
ändamålsenliga, och jag kan ej se, att den för vår traktatspolitik gällande normen att
icke medgifva utländing rätt att besitta fast egendom härigenom skulle rubbas
på sätt, som kunde medföra vidtgående konsekvenser.
Ad. I). Det här anförda synes mig vara synnerligen beaktansvärdt.
Ad. E. Min erfarenhet liar gifvit vid handen det berättigade i
omdömet att skyldigbeten att fullgöra vapenöfningarna i hög grad motverkar
återinvandringen af män i deras bästa år.
I de fall, då vederbörande ansöka om återförvärfvande af svensk
medborgarrätt, torde de icke finna det särskildt betungande att samtidigt begära
befrielse från vapenöfningarnas fullgörande. 1 andra fall åter, när skyldighet
att fullgöra vapenöfningarna inträffar genom blotta hemkomsten till Sverige
eller uppehåll därstädes två år, blefve nog förhållandet ett annat. Dä det,
som af Eder anmärkts, och hvari jag till alla delar instämmer, vore mindre
välbetänkt att fritaga en hvar, som vid viss ålder och efter en viss tids
bortovaro frän landet återkommer, från vapenöfningsskyldighet, torde det stöta
på vissa svårigheter att finna en procedur, mindre omständlig än den
föreslagna, när det gäller ansökan om sädan befrielse. Här som alltid måste
naturligtvis ändamålet och medlen stå i förhållande till hvarandra, och jag
skulle naturligtvis för den mindre frågan om återinvandringcns befordrande
icke vilja förorda något, som kunde innebära fara för att svenskar lockades
att utvandra för en tid, — som för öfrigt lätt nog kunde utsträckas till
lifstid — i afsikt att undgå värnpliktens fullgörande.»
Under de år, som förflutit efter ofvannämnda skrifvelser»
afgifvande, hafva i flere hänseenden åtgärder träffats för afhjälpande af
de svårigheter, som här berörts.
Med anledning af motioner vid 1908 års riksdag har, efter det
Kunglig proposition i ämnet antagits af Riksdag och Kyrkomöte,
utfärdats ny lag den 10 juni 1910, innefattande vissa bestämmelser
om styrkande af hinderslöshct till äktenskap, af följande lydelse:
»Svensk man eller kvinna, som begär lysning till äktenskap, må styrka
sin ledighet att sådant ingå:
genom betyg af vederbörande präst eller församlingsföreståndare här i
riket, eller af präst inom svensk församling utomlands;
eller, där så ej kan ske, antingen genom muntligt eller skriftligt
vittnesbörd af minst två svenska eller utländska personer, hvilkas trovärdighet
är känd för den präst, hos hvilken lysning begäres, eller vitsordad af lvo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
