Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. SVENSKARNA I UTLANDET - Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORSE.
61
redan hunnit för det året återvända. Icke desto mindre har det
sitt stora intresse, att efterse hvad från Norge meddelas om antalet
af våra landsmän därstädes.
Vid 1865 års folkräkning funnos i Norge 15,784 personer, som voro i
Sverige födda. År 1876 hade antalet stigit till 20,340, år 1801 till 38,017,
och år 1000 till 49,602. Man anser emellertid, att. dessa siffror Sro für
låga, emedan många svenskar efter några års vistelse i Norge ej längre ens
genom språket skilja sig frän den norska befolkningen och därefter ofta nog
låta sig räknas för norrmän. Från 1910 års folkräkning äro ännu inga siffror
offentliggjorda, men den stora återinvandringen under senare år gör det
sannolikt. att antalet svenskar i Norge nu är lägre än år 1000.
Huru den svenska befolkningen fördelar sig på de olika amten, framgår
af Tab. 5. Efter kön räknadt funnos år 1000 i allt 26,746 mankön och
22,916 kvinnköu, dock på landsbygden 15,166 män och 11,028 kvinnor men
i städerna 11,580 män och 11,888 kvinnor: det jämförelsevis stora antalet
kvinnor i städerna beror väl på tjänstflickorna. — Inom hvar och en af de
större städerna utgjorde antalet svenskfödde:
I Kristiania..........13,237
» Fredrikshof..................2,151
» Fredriksstad..................1,247
» Drummcn....................546
> Skien........................320
I Kristiania funnos 5,888 svenskar af mankön och 7,349 af kvinnköu,
och i Fredrikskald resp. 898 och 1,253; i öfriga städer voro männen
öfvertaliga.
Från arbetet Svenskarne i Kristiania», af E. Hörman, Stockholm
1901, låna vi följande notiser angående våra landsmän i Norge:
Innan den norska lösdrifvare- och invandrarlagen tick sin nuvarande form,
öfvcrsvämmades Norge och icke minst Kristiania af en mängd dåliga svenska
element, sådana, för hvilka det blifvit, allt för hett, hemma. Numera åter har
en betydlig förändring till det bättre inträdt härutinnan. Vid sidan af de
dåliga elementen kommo emellertid ännu flera goda, och det kan sägas om
de bosit,tände svenskarne i den norska hufvudstaden, att de alltid — d. v. s.
här kan man ju endast tala om regeln — uppfört sig på ett, för nationen
hedrande sätt. I synnerhet äro dc sveuska arbetarne synnerligen godt ansedda
såsom pålitliga och dugliga, och dessa egenskaper är det också, som hjälpt
många af dem fram till oberoende eller eljest goda ställningar. Om den mängd
svenskar, som sedan 1807 uppnått borgerskap i Kristiania, kan man göra sig
en föreställning, när man vet, att endast under 1898 ej mindre än 13
handels-oeh 29 handtverksborgerskap meddelades ät svenskfödde.
De svenska livförsäkringsbolagen intaga i Kristiania, liksom i bela Norge,
ett särdeles framstående rum, och fä torde dc bland dem vara, som icke äro
representerade här. Lifförsäkringsbolaget Svea har varit representeradt i
Kristiania sedan 1886, Nordstjernan sedan 1883, Thule sedan 1889, Svenska
Lifförsäkringsakticbolaget sedan 1894, Brand- och Lifförsäkringsbolaget Skandia
sedan början af 1860-talet, o. s. v.
Äfven på industriens område intaga svenskarne en icke obetydlig jdats i
Kristiania, icke blott som arbetaro eller arbets- och driftsledare, men också som
fabriksägare. Som de viktigaste svenska industriella anläggningar i Kristiania
nämnas Nordström & Dues tekniska fabrik, »Norges mest renommerade och kan-
I Larvik.............314
> Kristi misand..........274
> Stavanger...........129
> Ålesund........................59
• Krisüaiisiind....................30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
