Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. SVENSKARNA I UTLANDET - Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88 EMIGRATIO lf SHT REDNINGEN. BILAGA XX. SVENSKARNA I UTLANDET.
läggningsarbetarnas antal i Danmark nu jämförelsevis ringa. Härtill hade
också bidragit, att vid de grondlfiggningsarbeten, som företogos för danska
statens räkning, endast sådana arbetare numera användes, som kunde styrka
sig hafva varit bosatta i landet i minst tre ar, medan åter vid anläggningen
af Köpenhamns frihamn nästan uteslutande svenska arbetare användes. I
behandlingssättet gjordes ingen skillnad mellan svenskar och danskar, och de förra
föredrogos i regel, da de ansågos starkare och pålitligare, sä länge de höllo
sig nyktra.
En af de främsta orsakerna till att arbetarna i allmänhet — och
grund-läggiiiiigsarliet.ariia i synnerhet — sa lätt förföllo och miste sina väl aflöiuide
platser, vore superiet. Det billiga priset pa öl och brännvin och lättheten att
erhålla dessa varor torde, yttrar beskickningen, vara dcu väsentligaste orsaken
till att svenska arbetare sa ofta ga under i Danmark.
Äfven med afseende pa tegelbrukaarbetarna, hvilka utgjorde den
ojämförligt största klassen af siisongarbetare, hade minskningen i antal pa senare
ar varit mycket afsevärd. Det hade ofta nog visat sig mycket svart att erhålla
svenska arbetare, da arbetslönerna vore lika höga i Sverige som i Danmark.
Det redogöres närmare för förhållandena a ett större tegelbruk i närheten af
Köpenhamn, som kunde anses typiskt. l)e svenska arbetarna vid detta
tegelbruk voro dels sådana, som arbetade sommar och vinter, och dels egentliga
säsongarbetare, som kommo i mars, april eller maj och reste i oktober,
november eller december. Af de senare bodde vanligen ett hundratal i en
tegelbruket tillhörig arbetarckasern, de öfriga i staden. I kasernen, fastän i
en annan flygel, bodde ett ungefär lika stort antal danska arbetare. De
betalade, enligt uppgift, 3 kronor i månaden för rum i nämnda kasern, som
var indelad i tvarumslägenheter. Det ena rummet var sofrum med sju
sängar, det andra matrum med spis för matlagning och bord samt tskafferi»
under bordet. Arbetarna besörjde själfva städning och matlagning, dä de ej
atö a marketeiiteriet, hvilket visst sällan var fallet; de beräknade, att. deras
underhall gick till en krona om dagen. Under sommaren förtjänade en
vanlig arbetare i genomsnitt 21—24 kr., mänga ända upp till 36 kr. i veckan.
I nga pojkar pa 16—17 ar kunde förtjäna ända till 18 kr. i veckan.
Vanligen återkommo dessa arbetare ar efter ar; de flesta kommo frän
sydvästra och sydöstra Smaland. I>et var ofta söner till jordbrukare. Stundom kunde
man finna fäder, som tillsammans med sina iildre söner arbetade här under
sommaren, uudcr det hustrun med de mindre barnen skötte jorden i Smaland.
Dilr fauns exempel pa handtverkare, i. ex. skomakare, som tillbragte sommaren
vid danska tegelbruk och skotte sitt handtverk i Smaland om vintern. 1
allmänhet arbetade dc svenska tegelbruksarbetarna strängt och voro ansedda
för att vara brukets bästa arbetare. Arbetsledarna behandlade dem enligt
uppgift väl, och beskickningens sagesman, en präst, hvilken i sju ar besökt
detta tegelbruk, ansåg, att ett godt förhållande radde mellan förmän och
arbetare. Xagoa skillnad i behandlingssättet af svenska och danska arbetare
hade ickc försports.
Beträffande dc egentliga jordbruksarbetarna kunde beskickningen endast
upplysa, att de icke mera voro sä eftersökta, da de pä grund af de högre
lönerna i Sverige fordrade tör stor betalning. 1 stället användes numer
gali-zicr och polacker samt äfven till en del finnar, föreningen för anskaffande af
arbetskraft, at jordbruket, hade äfven uppgifvit, att den sysselsatte -ig endast
med import af galizier och polackar.
livad slutligen dc kvinnliga arbetarna anginge, bctplockerskorna och
mjölkpigorna, sä hade beskickningen angående dem inhämtat upplysningar bos
en dain, fröken Margareta Johnsson, hvilken alltsedan 1886 verkat som bibel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
