- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga XX : Svenskarna i utlandet /
100

(1911) [MARC] With: Gustav Sundbärg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. SVENSKARNA I UTLANDET - Tyskland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

7S EMIGRATION’SUTREDX INGEN. BILAGA XX. SVENSKARNA 1 UTLANDET.

tjänstehjon och andra af anställning inom eller utom riket» (so sid. 80).
I ingressen angafs särskildt, att förordningen framkallats till följd af
nödvändigheten af »kontrollföreskrifter med afseende à utvandringen till Tyskland
och Danmark af svenskt tjänste- och arbetsfolk.»

Till att ett sådant steg omsider togs medverkade helt visst, att allmänna
uppmärksamheten genom tidningarna börjat riktas på dessa förhållanden.
Särskildt uppseende väckte en serie artiklar af dåvarande redaktören Ernst
fiecknitiH i Stockholms Dagblad sommaren 1884. Dessa artiklar sammanfördes
sedan i bokform med titeln: 1 tjenst hos främlingar. Svenska utvandrare i
Norra Tyskland. Stockholm 1885; och clc utgöra, såsom grundade på
personliga iakttagelser och undersökningar på ort och ställe, en mycket värdefull
källa för kännedomen om ställningen bland det. svenska arbetsfolket i
Tyskland vid ifrågavarande tidpunkt. Såsom kommentar till det ofvan anförda
må några utdrag därur här meddelas.

Förf. skildrar först ankomsten af ett parti svenskar till Lubeck, som
alltjämt var den stora inkörsporten, om ock smärre grupper sökte sig väg
öfver Kostock, Kiel eller andra tyska hamnar, eller ock anlände öfver
Danmark. Vid denna tid kommo de ej längre i sä stora grupper, i allmänhet
kanske ett. tjugutal ät gängen; medan under och efter krigsåren, då i
Tyskland missväxten pä folk var betydlig, agenterna kunde fä in partier af ända
till ett hundratal svenskar på en gäng, ja ibland kanske två, tre gånger sä
mänga.

Sedan agenten betalt biljetterna och fatt ut papperen, blefvo do sä
inkvarterade hos denna, hvars lokal i regol var förenad med en krog,1 ocli
s i kunde marknaden börja. Köparna kommo och besiktigade samlingen, valde
och vrakade. Naturligtvis voro de svenska tjänstehjonen genom sin oerfarenhet,
sia obekantskap med språket och sin i regel fullständiga blottställdhet på
nåd och onäd öfverlämnade åt agentens godtycke och blefvo som oftast
föremal för de oerhördaste prejerier, f hans gästhus måste de dväljas, till dess
ban fann för godt att utlämna dem ät någon arbetsgifvare. Ständiga
missräkningar vållades af att tjänstehjonen med den största godtrogenhet
undertecknade sina lönesedlar, hvilkas innehåll de ej ens brydde sig otn att taga
reda på. Sedermera erforo de, att villkoren måhända voro helt andra, än de
tänkt sig. Ett vanligt sätt vore, att lönen utlofvade? i kronor mon å
lönesedeln angafs med lika mänga riksmark. Men ej nog med detta, i stället
för utlofvade 110 eller 120 mark stod i otaliga fall CO, 70 eller so.
Skillnaden hade åtgått till den »fria» resan, don »fria» förplägningen under
väntetiden och till kommissionsarfvode.

Miir sä tjänstehjonen kommo till sina platser och funno förhållandena sä
annorlunda än beräknadt var, rymde de ej sällan, lämnande allt. i sticket.
I sådant fall plägade det ej dröja länge, förrän de äter befunno sig i agentens
bänder. Ty hvad skulle de stackars människorna göra? l)e voro jtt atcr
i nästan samma -ställning, som när do först kommo öfver — allra helst om
de ej ännu voro förtrogna mod språket. Och hos agenten fingo de ju allting
fritt». Det svenska konsulatet plägade i sådant fall, för att sä mycket som

1 Om beskaffenheten uf en dylik lokul meddelas några upplysningar i en artikel
i (iöteliorgs Händels- oeh ,Sjöfartstidning i sept. 1888 af en person, som af tidningen
betecknas som fullt trovärdig. Lokalen, på samma gång ett slags värdshus, var svart
oeh nerrökt Omkring väggarna sutto svenska drängar oeh pigor. Här oeli där några
stackars kvinnor i hafvande tillstånd, som väntade på att bli hemskickade. Sofrum met
var dock del värsta. Det låg högt under taket. 1 midten en gång och på båda sidor
därom !>ås sora i ett kostall. Bäddarna, af hahn och ott par täcken, voro anordnade
på golfvet, oeh där lågo drängar och pigor huller om buller. Kn person, som legat
där en natt, betecknade det hela som ’någonting alldeles djäfvulskt».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:24:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emusviutl/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free