Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. SVENSKARNA I UTLANDET - Förenta Staterna - Svenskarnes Amerika och Amerikas svenskar af P. G. Norberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA.
1<)3
Efter konungens afrättning styrde konungadömets lojala anhängare i ännu
tätare skaror sin kosa till Virginien.
De kommo där till en blomstrande koloni. Det var ett land och ett lif
för dem! Medan puritanerna däruppe i den kalla norden sutto sammanträngda
i små tättslutna nybyggarsamhällen, bredde Virginiarne ut sig efter behag.
Virginien kan emellertid icko kallas för kavaljerernas verk. Kavaljererna
blefvo endast den starka, pikanta kryddan till anrättningen. Anrättningens
art var betingad af natur och klimat. Puritanerna i norr odlade hvete. I
Virginien — ty äfven där funnos puritaner, bådo sådana som sökt sig ned
norrifrån och sädana som direkt utvandrat - odlade de tobak. Ilela det
sociala lifvet differentierades efter de vidt skilda betingelserna för dessa båda
olika odlingar.
Massachusetts, med de öfriga därifrån genom klyfning utgångna Nya
Englandsstaterna, och Virginien, båda typiskt engelska skapelser, äro de båda
huvudmotsättningar, ur hvilka Amerika framgått. Hur olika de iin frän
början voro och framförallt hastigt blefvo, så hade de dock alltid detta
ledmotiv — längre fram »Amerikafeberns» — gemensamt: Hällre iin att finna sig i
tryck och tvång kapa loss från det gamla och skapa sig en ny värld.
Huru lord Baltimore grundade Maryland för att skaffa en fristad åt
Englands förföljda katoliker — det var snarare politiskt nödtvång än verklig
storsinthet som gjorde, att det endast kunde ske under form af full
religionsfrihet åt alla, och det hör till historien, huru den politiken ledde till att
katolikerna blefvo fördrifna af protestanterna! — huru den ädle William Penn
kom till sitt »Sylvanicn», på engelske konungens önskan förbundet med
grundarens farsnamn. för att äfven kväkarne, jämlikhetens brödraskap, skulle ha
en tillflykt; huru den sedan följande tyska invandringen till Pennsylvanien bragte
nytt stål till den känsla af oafhängighet gentemot Europa och samhörighet
inbördes, som redan var pä väg upp ur det undermedvetnas dunkel till det
medvetnas handling; huru Virginien vällde öfver in i Nordkarolina; huru
Sydkarolinas risodling kom negerimporten ätt svälla till förut, okända proportioner
och därmed väckte en verkligen oförsonlig motsättning till Hans Majestäts
öfriga kolonier till lif; huru slutligen den atlantiska kustremsans
besittningstagande fullbordades med kung Georges land, Georgia, bufferten mot Floridas
spanjorer, där Oglethorpes storartade, men alltför utopiska försök att ge de
öfver-fulla engelska bysättniugshäktenas invånare en »new start in life» misslyckades
pä grund af den för alla filantroper hårda naturlag som bjuder, att
ympning skall ske med unga skott och inte med utvuxna, redan förtorkade
grenar — allt detta skall här endast antydas.
Vi äro nu redan långt inne på 1700-talet; men ännu voro kolonierna
för England ungefär hvad Congo är för Belgien. Men sa syntes saken icke
för det stycke England, som slagit sig ned därute. Vill man uttrycka sig
paradoxalt, kan man säga, att engelsmännen därute upphörde att vara
engelsmän och blefvo amerikanare, därför att de voro engelsmän. De voro lika
litet affälliga från nationen som puritanerna voro affällingar frän kyrkan.
De voro lika mycket engelsmän, lika. goda inedborgare — framhöllo de —
de som de hemmavarande. Antingen respekt för hvarje engelsmans rätt. att
själf råda öfver sig och sitt, eller också måste de ta sitt öde i egna händer!
Oafhängigt)eten såg dagens ljus, och snart var Amerika blifvet en nation.
Det gemensamt amerikanska, som till en början endast med möda kan historiskt
urskiljas bakom mängden af iögonenfallande motsättningar, upphöjdes till
värdigheten af högsta symbol, hvilken alla andra intressen hade att underordna
sig, i hvilken de alla borde sträfva att. uppgå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
