Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. SVENSKARNA I UTLANDET - Förenta Staterna - Svenskarne i Förenta Staterna af G. H. von Koch - I. Uttalanden om svenskarnes ekonomiska ställning i allmänhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1’ÖRKXTA staterna.
131
Chefen för den i New York ny upprättade arhetsförm edliii gshi/rånför
immigranter sade, att skandinaver och tyskar erhålla do högsta lönerna af
alla arbetare. Svenskarne äro kända för sparsamhet, oeh efterfrågan å dem
är mycket stor, särskildt frän jordbrukarne. En svårighet med dem är
emellertid, att de ej vilja stanna någon längre tid å samma plats. Så fort de få
kunskap om en fördelaktigare anställning, lämna de ut.au betänkande sin
hittillsvarande befattning. Orsaken, hvarför mänga ej gå sä långt västerut som
de tillämnat, eller att tie t. o. m. stanna i Kew York. är att de i mänga fall
sakna respengar. Svenskarne, liksom de flesta immigranter, kunna ej lära sig,
att det är bättre taga en anställning, som är beständig, ehuru den inbringar
mindre, än att, fika efter de mycket höga lönerna, som vanligen föra med sig
längre eller kortare perioder af arbetslöshet.
J’lf-goviruor Jolin Lind i Minneapolis sade, att statistiken tydligt visar
svenskarnes fördelaktiga ställning i Förenta Staterna. I allmänhet finner man
mycket fa svenskar i fångvärdsinrättningar. Svenskarne lyckas förträffligt
som mekaniska arbetare, likaså som byggnadsarbetare och i allmänhet i
industrien. Som jordbrukare stå de före amerikanare, skottar, irländare m. fi.
nationer och öfverträffas blott af tyskarne. l>e senare förstå särskildt att
»göra pengar» af sitt landtbruk. Svenskarne .förstå i allmänhet ej fullt så väl
att beräkna, och de misslyckas därför ej sällan som affärsmän. Däremot
utmärka de sig i skolorna. De äro kanske ej så grundliga som andra, men de
uppfatta lä: tare, äro »keener?.
Nuvarande svenske konsuln i Minneapolis, C. A. Smith, som bekant
stor arbetsgifvare, ansåg, att svenskarne blifvit ryktbara i Amerika genom sin
ärlighet och redbarhet. De hade i landet vunnit allmänt förtroende, och själf
litade ban mera på svenskarne än på någon annan nationalitet.
Pastor C. Samuelsson, som sedan ett 30-tal år verkat bland svenskarne
i New York och särskildt som »immigrantmissionär» å Ellis Island, ansåg, a.tt
bland svenskarne nog finnes en del, som slösar bort. pengar och förtär
rusdrycker, men detta hör till undantagen. Det stora flertalet, som verkligen
vill arbeta och komma sig upp, lyckas också häri. Under år 1908 ha
dock förhållandena varit mycket svära, kanske mer då än någon föregående
period under de sista trettio ären. Den stora nöd. som då radde, bar
föranledt emigranthemmen att. i stor utsträckning lämna nattlogis och föda gratis
at de arbetslösa. Nu äro förhållandena väsentligt bättre, och det är att
förvänta, att immigrationen återtager sina förra dimensioner. Hvad svenskarne
angår, ansåg herr S., att åtskilliga orsaker samverkade till deras utvandring.
Säkerligen verka do höga lönerna lockande, särskildt inom jordbruksyrket.
En man, som tar tjänst hos en farmare, kan beräkna att förtjäna 400 doll.
om året, och dä blott omkring 60 doll. behöfva utges för kläder, och resten kan
sparas, behöfva blott en tre år förgå, innan han kan köpa sig en liten gard.
En annan väsentlig orsak till emigrationen är värnplikten, hvilken man söker
undgå genom Amerikaresan, och on tredje orsak är de höga skatterna i Sverige.
Metoden att motverka emigrationen bör gå ut pä att förbättra förhållandena
i Sverige i alla riktningar; däremot torde föga kunna förväntas af en
åter-invandring till Sverige, tv erfarenheten bar visat, att långsam heten och
cftcr-blifvenheten i Sverige i många fall drifva emigranterna tillbaka till Amerika.
Hvad emigranternas framtidsutsikter angår, vore det en bestämd fördel,
om de på förhand kunde besluta sig för ett visst yrke och träna sig i
detsamma, ty de hade då mycket större utsikter, än om dc måste ta första bästa
arbete för att kunna lifnära sig. Hvad beträffar tjänsteflickorna, så äro de
ej, såsom ofta påstås, omoraliska, men de äro lätta i sitt sätt, hvarför
ameri-kanarne missförstå dem, hvaraf följer, att de bli narrade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
