Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. SVENSKARNA I UTLANDET - Förenta Staterna - Svenskarne i Förenta Staterna af G. H. von Koch - II. Nöd, brott och sjukdom m. m. bland svenskarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140 EMIGRATIONSUTltEDNINQEX. BIL. XX. SVENSKARNA I UTLANDET.
personel-. 1 privata anstalter vistades 29(1 personer, i liins- och stadsanstalter
588, i statsanstaltcr 131 och i riksanstalter 13.
2) Förolyckade individer. Den fråga, sora man i första hand hör
söka hesvara, är denna: Ar det ett stort antal svenskar, sora gå förlorade i
Amerika? Jag har framställt densamma till en mängd personer i olika
samhällskretsar, och det svar jag erhållit har så godt som varit enahanda: Det
finns i de stora städerna ett antal svenskar, som måste betraktas sora
förolyckade. De tillhöra kategorien »tramps», drifva omkring ä krogarna och
uppehålla sig medelst tiggeri och tjufnad. I New York t. ex. finns det äfven under
goda arbetstider en sådan stamtrupp. Granskar man individerna i denna
olyckliga skara, finner man emellertid, att do till stor del äro sådana, som redan före
sin ankomst till Amerika befunnit sig på det sluttande planet, och att de i
regel äro lika ovilliga som oförmögna att åtaga sig arbete. Hur stort antalet
af dessa förolyckade varelser är, kan ej uppgifvas. Åtskilliga svenskar aflägga
sitt svenska namn och kunna därför ej igenkännas pä detta. Andra äro stadda
på ständig vandring. I sin helhet betraktadt kan emellertid sägas, att dessa
individers antal är proportionsvis litet. Särskildt gäller detta landsbygden,
där alla som vilja arbeta kunna skaffa sig bärgning. I de städer, där
krog-handteringen är mest utvecklad och förledande, äro naturligtvis de förolyckade
flera, tv den gängse erfarenheten visar, att dryckenskapen är svenskarnes största
svaghet.
En allmän uppfattning om antalet svenskar, som nedsjunka i djup
fattigdom, kan erhållas af en undersökning sora 1893/94 företogs af Förenta
Staternas Commissioner of Labor angående slumbefolkuingen i de fyra största
städerna Baltimore, Chicago, New York och Philadelphia. Det ansågs vid
tiden för undersökningen, att slumbefolkuingen i nämnda städer utgjorde
omkring 800,000 personer, men på grund af arbetets vidlyftiga beskaffenhet,
nöjde man sig att undersöka förhållandena inom några af do centrala och mest
typiska slumdistriktcn, omfattande inalles 83,852 personer. Antalet svenskar
och norrmän som i denna undersökning påträffades i slumdistrikten utgjorde
i Baltimore 42, i Chicago 30, i New York 19 och i Philadelphia II.
I förhållande till hela den svenska befolkningen i de nämnda städerna
var slumbefolkuingen obetydlig, såsom framgår af nedanstående tabell, hvari
uppges dels den procent de olika nationaliteterna representera af städernas
bela befolkning, dels den procent hvarje nationalitets slumbefolkning utgör af
hela slumhcfolkningen i de olika städerna.
Nationalitet. Bal ti mure. Chicago. New York. Philadelphia.
•„’ af * af bcfolk. slumb. % af bcfolk. tf af slumb. # af bcfolk. v af stumb. * af bcfolk. % af slumb.
Svenskar o. norrmän . . . 0-80 0-23 5’90 018 0-57 0(i0 0 30 00(5
Tyskar.......... 9 :17 23 sm 14 (I t 4-7A 13-91 249 7’IM 3-19
Italienare......... 019 181 0 52 1073 2(14 45-27 0 lif, 2415
Irländare......... Sox 21» 6 S7 4-4(1 12 87 5-21 10 no 4-.’lt
Sam ti. utland....... 1588 10 21 40-9S 57-61 4223 62*58 25-71 60-45
Förhållandena i Chicago äro belysande. Svenskar och norrmän utgjorde
5-9 0 % af hela stadsbefolkningen, men i det undersökta slumdistriktet voro
de representerade med allenast 0" i s Fördelaktigare ställning kan man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
