Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. SVENSKARNA I UTLANDET - Förenta Staterna - Svenskarne i Förenta Staterna af G. H. von Koch - II. Nöd, brott och sjukdom m. m. bland svenskarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142 EMIGRATIONStilREDNIKOEN. BILAOA XX. SVENSKARNA 1 UTLANDET.
stail kanna sägas lida någon större nöd, om jämförelse göres mellan de olika
nationerna.
I staden New Yorks fattighus å Illackwells Island mottogos under 1906
3,583 ålderstigna personer. Af dessa voro sammanlagdt 30 af skandinavisk
börd (däraf 23 män och 7 kvinnor).
2) Välgörenhetsanstalter. Någon gemensam statistik för alla de olika
välgörenhetsföretagen förekommer ej, och ett flertal af desamma meddelar inga
uppgifter om de understödda personernas nationalitet. I)et är därför omöjligt
att afgöra, hur stort det relativa antalet svenskar är, som mottager understöd.
Vid förfrågningar ä ett antal »föreningar för välgörenhetens ordnande» har dock
den uppfattningen bibringats mig, att antalet understödssökande svenskar är
försvinnande litet.
The Associated Charities i Minneapolis mottogo 1907 1,940 ansökningar
om hjälp. Af dessa kommo 266 från svenskar, 200 från norrmän, 188 från
tyskar och 459 från amerikanare. Det sociala läget af de understödssökande
framgår däraf, att 683 (all (30 %) utgjordes af kvinnor utan manlig försörjare och
287 af dem voro änkor samt 205 öfvergifna hustrur.
3) Offentligt understöd i hemmen. Äfven i fråga oin kommunalt
understöd för personer, som vistas i sina hem, äro uppgifter svåra att erhålla.
Några få sådana skola dock här meddelas.
Fattigvårdsbyrån i Minneapolis understödde år 1906 527 familjer i deras
hem. Af dessa voro 82 från Sverige, 82 från Norge, 12 från Danmark och
50 frän Tyskland.
Enligt den statistik, som meddelas rörande de inom Cook County
(hvarest Chicago är beläget) af offentliga medel understödda, skulle under år
1907 5,431 familjer, bestående af 22.417 personer, ha erhållit understöd.
Antalet svenskar bland dessa utgjorde 208, af hvilka voro 67 gifta, 104 änkor,
29 öfvergifna hustrur, 1 fränskild hustru och 6 ogifta personer.
Anmärkningsvärdt är det stora antal personer, som i Chicago blifvit
hjälpbehöfvande på grund af olycksfall i arbetet. Det beräknas, att omkring
10,000 sådana olycksfall förekomma årligen och att 3A af desamma hade
kunnat undvikas genom lämpliga säkerhetsåtgärder.
Beträffande antalet hjälpbehöfvande svenska barn, intagna i anstalter,
kan ej någon fullständig statistik erhållas. Om de svenska barnhemmen
meddelas uppgifter på annat ställe. I amerikanska barnhem torde emellertid blott
ett ringa antal svenska barn värdas. Exempelvis må nämnas att af 9,559 barn af
utländska föräldrar, som under ären 1853—1907 intogos i New York
Juvenile Asylum, endast 52 barn voro födda af svenska föräldrar (norska föräldrar
17, tyska 1,668). f det i samma stad befintliga Catholic Protectory voro år
1907 intagna blott två svenska barn.
4) Dryckenskap. Att dryckenskap är svenskarnes största svaghet tyckes
vara en allmänt erkänd sak. De relativt få fall af misslyckade svenska
immigranter, som förekomma, torde sålunda nästan uteslutande kunna skrifvas på
rusdryckernas konto. Det är ock i krogarna, som de förolyckade varelserna
påträffas, och det är en sorglig sanning, att de »svenska krogarna» i Amerikas
storstäder varit en orsak till mänga skandinavers undergång. Bade på grund
af klimatiska förhållanden och därför att en person, som förtär starka drycker,
förlorar allmänhetens förtroende, är dryckenskapen cn längt ödesdigraro last
i Amerika än i Europa. Immigranterna lära sig också snart, att blott två
alternativ stå dem öppna: antingen att belt afstå från alkoholen eller att
nedsjunka i fattigdom och förlora alla förhoppningar om framtiden. Det.
öfverväldigande antalet välja den förstnämnda vägen, ofta dock först sedan åt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
