Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. SVENSKARNA I UTLANDET - Förenta Staterna - Svenskarne i Förenta Staterna af G. H. von Koch - II. Nöd, brott och sjukdom m. m. bland svenskarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
l.">4 H.MIGltATIOXSUTIUiDNINGEN. BII.. XX. SV K.N" SIC A RNA I UTLANDET.
tion utfor ett utmärkt arbete, tillförsäkrar (fickorna personlig omsorg och
skyddar dem mot de faror, som de möta.» Om man betänker, att enligt en
undersökning1) omfattande 1,4-69 till Amerika nykomna unga kvinnor under
tiden 15 juli 1907 — 1 april 1908, ej mindre än 90 % af dem kommo
ensamma till världsstaden Chicago, är det ej svårt att förstå, att åtskilliga
unga kvinnliga immigranter, oerfarna och vanligen språkokunniga som de äro,
komma på afvägar. Enligt nämnda undersökning ha åtskilliga familjer
förgäfves fått vänta på kvinnliga släktingar, som telegraferat frän Ellis Island om
sin förestående ankomst. Ibland ha de förlorat adressen på sin destinationsort,
ibland lita de på samvetslösa människor, som lofva dem beskydd, men i stället
föra dem till osedlighctsuästen, audra åter ha alls inga vänner eller släktingar,
som vänta dem. Af de 50 svenska flickorna, som berättelsen omfattar, kommo
22 ensamma ocli utan destination, 3 till föräldrar, 37 till släktingar och 17
till främlingar. Medelåldern var 20 år, och den yngsta var allenast 14 är
gammal.
16) Divorso förhållanden. Att de skandinaviska länderna bidraga
med ett ytterst ringa antal illiterater bland Amerikas immigranter är ett
kändt faktum. Följande siffror ånge antalet personer öfver 14 är per 100
immigranter från olika länder, hvilka enligt deras egen uppgift ej kunde skrifva
eller skrifva och läsa sitt eget sprük:
1905. 1906. 1907.
Immigranter frän norra och västra Europa ... 3’7 3" 4 3
Immigranter från södra och östra ’ . 42 2 42 42’2
Skottar..................... 0 7 05 1
Skandinaver. ... ............ 06 06 1 1
Tvskar........................................4 2 5 7
Norditalienare. . .........14 12 10
Svditalienare.....................564 53’8 538
I fråga om antalet immigranter, som blifva amerikanska medborgare,
synas svenskarne intaga en fördelaktigare ställning än de flesta andra nationer,
dock ej så gynnsam som de öfriga skandinaviska länderna och Tyskland.
Enligt 1900 års Census utgjorde antalet i utlandet födda män i rösträttsåldern,
som ej voro amerikanska medborgare, följande procent af dc resp.
nationaliteterna: tyskar 8’3, norrmän 9’7, irländare 10;i, danskar 10’s, holländare
11*6, svenskar 11-9, finnar 38’0, polacker 50’5 och italienare 53.
Enligt 1900 års Census funnos i Förenta Staterna, 1,282,288 hvita
personer af utländsk börd och öfver 10 år gamla, hvilka ej kunde tala engelska.
Häraf voro 44,273 svenskar, 40,878 norrmän och 241,722 tyskar. Svenskarne
utgjorde 3t> *» af hela detta antal språkokunniga, norrmännen 3 2 % och
tyskarne 18"s %
1 Minnesota funnos år 1900 14,807 personer, födda i Amerika af svenska
föräldrar, men som ej kunde tala engelska. Antalet norrmän i samma
belägenhet utgjorde 17,702 och antalet tyskar 16,631. Då svenskarne äro i antal
öfverlägsna de båda sist nämnda nationaliteterna i Minnesota, framgår, att i
språkligt afseende svenskarne intaga en gynnsam ställning.
Beträffande de penningsummor, som de skandinaviska immigranterna
inneha vid landstigningen, uppgå de enligt en år 1900 gjord undersökning
till i medeltal per immigrant 16’6r, doll. Det högsta beloppet fanns bland
skottarne (41’5i doll.), det lägsta bland lithnuerna (7’96 doll.). Tyskames
’i The Immigration Committee of Women’s Trades Union League.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
