Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. SVENSKARNA I UTLANDET - Förenta Staterna - Svenskarne i Förenta Staterna af G. H. von Koch - IV. Några siffror berörande den svenska stadsbefolkningens ekonomiska ställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATßRNA.
Mot. ofvanstående skildring af storstadsbefolkningens ställning kan
visserligen invändas, att de två sist refererade undersökningarna gälla blott staden
New York ocli att lefnadskostnaderna där äro exceptionellt höga. Till en viss
grad är detta riktigt, och en fullständig bild af löntagarncs ställning kan blott
erhållas genom cn kompletterande skildring frän de olika städerna. Men det
ma erinras, att om ock lefnadskostnaderna obestridligen äro mycket höga i
New York, så äro ock lönerna där mycket uppdrifna. Medellönen för alia
arbetare i Förenta Staterna är enligt Censusborättelsen 4110 doll., och om ock
i detta medeltal ingå många mycket låga inkomstgrupper, torde dock cn lön
af 80u—1,100 doll. anses hög. Vidare synes den här ofvan refererade
officiella undersökningen, som omfattade 33 stater, visa rätt ogynnsamma siffror
beträffande det antal familjer, som kunde uppvisa öfverskott. Och en annan
officiell undersökning, företagen i Massachusetts 1902, visade föga
gynnsammare resultat. Af de 152 undersökta familjerna, hvilkas medelinkomst var
SG3 doll., hade 90 lyckats erhålla ott öfverskott, uppgående i medeltal till 85
doll., men 47 uppvisade ett underskott på i medeltal 77 doll., och 9 bade
blott lyckats få debet och kredit att gå ihop. Men det bör här betonas, att
beträffande cn hcl del af ile familjer, som vid undersökningarna utvisa
underskott, man ej har anledning antaga, att undernäring eller bristande medel för
anskaffande af bostäder och kläder förekommer. Som förut belönats, är den
amerikanska lefnadsstandardcn mycket hög — och den öfverträffar vida den
europeiska arbetarens — men slutresultatet af det hela iir långt mer
otillfredsställande än man kunnat antaga. Prcf. Werner Sombart har exempelvis
beräknat, att de tyska arbetarnes behållning, sedan de nödvändiga utgifterna
för bostad, kläder och föda täckts, iir procentvis större än amerikanarncs.1)
Kanske kan man uttrycka saken så. att den arbetare, som iir nöjd med
en efter amerikansk måttstock låg lcfnadsstandard och som erhåller god
aflöning, är i tillfälle att göra goda besparingar, men att. den, som vill lefva
upp till den amerikanska standarden, har föga utsikt därtill. Det är mycket
vanligt, att man af stadsbor får höra uttryckas den åsikten, att si en stad är
det omöjligt att spara . Man har m. a. o. smittats af den amerikanska
uppfattningen i fråga om utgifter och inkomster.
Det finns emellertid en utväg att spara, som i Amerika i stor
utsträckning står arbetarne till buds och som särskildt svenskarne med förkärlek
användt sig af, nämligen skapandet, af egna hera. Några ord härom skola till
slut meddelas.
Egna hom. Det finns en öfvervägande ljus punkt, i den tafla, som den
svenska stadsbefolkningen erbjuder, och det iir dess benägenhet att förskaffa
sig egna hem. Det lider intet tvifvel, att denna metod är den säkraste och
mest praktiska besparingsmetoden. Den, som lyckats förskaffa sig ott hem,
uudgår ej allenast att behöfva beröras af alltjämt skeende hyreshöjningar, utan
har därjämte, på grund af det öfverallt i Amerika hastigt stigande värdet ä
tomter i storstäder oeh deras närhet, en automatisk besparingsapparat.
Svårigheten att vid förflyttning från en plats till en annan försälja hemmet synes i
Amerika vara obetydlig, och låneförmedlare för hemmens anskaffande äro bådo
många och tillfredsställande. Med den inneboende förkärlek för äganderätt
till torfvan och hemmet, som kännetecknar svenskarne, är det. därför knappast
underligt, att de i en mycket stor grad användt sig af möjligheterna att
förvärfva sig egna hem. Vid besök i städer med stor svensk befolkning, t. ex.
’) I>et motsatta blir dock förhällandct, om utgifterna för alkoholdrycker medräknas,
ty tyskarncs utgifter härför äro (i—8 gånger större än amerikanarncs.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
