- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga XVIII : Uttalanden af svenska vetenskapsmän /
78

(1910) [MARC] Author: Pontus Fahlbeck, Isidor Flodström, Rudolf Kjellén, Adrian Molin, Gustaf F. Steffen, Nils Stjernberg, Knut Wicksell With: Gustav Sundbärg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uttalande af Professor D:r Gustaf F. Steffen, Göteborg - II. Den svenska utvandringens likheter och olikheter med den italienska - Utvandring och konjunkturer i Sverige - Konjunkturernas verkan på utvandringen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mellanliggande skedena som allmänna ekonomiska uppsvingstider
i vårt land. Mer tvifvelaktigt blir omdömet om perioden 1867—71.
De dåliga skördarna och högre spannmålspriserna 1867—68 spelade
otvifvelaktigt en stor roll, såsom äktenskapsfrekvensens
utomordentligt låga siffra för 1868 antyder. Äfven är att bemärka, att
landets befolkningssiffra stod stilla åren 1867—70. Men
äktenskapsfrekvensens raska stigning efter 1868 och produktionens raska
utveckling på olika områden efter 1869 göra det tvifvelaktigt, om
vi få betrakta åren 1869—71 som verkliga depressionsår i vårt land.
Ännu mindre torde vi kunna indraga 1872 i depressionsperioden.

Konjunkturernas verkan på utvandringen.



Af vikt är nu att iakttaga, att de engelsk-västeuropeiska och de
amerikanska konjunkturväxlingarna icke sammanfalla fullständigt
med de svenska.

I England voro åren 1868—73 en lysande uppsvingstid, likaså
1868—69 i Förenta Staterna. Den svenska utvandringens första stora
stigning 1868—69 är otvifvelaktigt pådrifven både af ekonomisk
depression i Sverige och af ekonomiskt uppsving i Förenta Staterna.
Utvandringens starka tillbakagång 1870—71 torde stå i sammanhang med
depressionen dessa år i Förenta Staterna. Att vår utvandring går
ytterligare tillbaka 1872—74 samt förblir ringa 1875—78 hänger
säkerligen samman med de ekonomiska konjunkturernas ansenliga
förbättring i Sverige under detta skede. Den ekonomiska
depressionen i Förenta Staterna 1873—78 har utan tvifvel kraftigt bidragit
till utvandringens små dimensioner 1874—78. Äfven i England är
1873—78 en depressionstid. All utvandring från Europa och all
invandring till Förenta Staterna äro starkt minskade 1874—78, men
visa i stället ett starkt uppsving 1879—82 — alldeles som den
svenska utvandringen. Åren 1879—84 äro en tid af högkonjunktur
i Förenta Staterna, och 1880—82 i England. Den svenska
depressionen 1879 torde ha bidragit att starta den väldiga
emigrationsböljan. De goda tiderna hos oss 1880—82 förmådde ej hejda den.
Den amerikanska högkonjunkturen lockade vida starkare än den
svenska.

Åren 1884—86 äro dåliga tider i Förenta Staterna (och 1882—86
i England), och vi iakttaga att den svenska emigrationen hastigt
sjunker 1883—85, i trots af den 1884 inbrytande ekonomiska
depressionen i Sverige. I senare hälften af 1886 börjar ett nytt
ekonomiskt uppsving i Förenta Staterna, och det varar ända till 1893.
I England räcker högkonjunkturen från 1887 till 1890. Den svenska
utvandringen tar ny fart 1886 och håller sig, med mindre afbrott
1889—90, på en hög nivå 1887—94. Liksom 1886—87 inverkade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:24:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emusvvet/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free