Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uttalande af Professor D:r Gustaf F. Steffen, Göteborg - II. Den svenska utvandringens likheter och olikheter med den italienska - Utvandringens intensitet och återinvandringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90 E M10 RATIONSCT REDNINGEN. BILAGA XVIII. SVENSKA VETENSKAPSMÄN.
till 13.n7 promille 1871—80 och 15.:,2 promille 1881 — 90 samt 10.67
promille 1891—1900’, lia vi att göra med en e vakuationsutvandring,
som visserligen ej är okänslig för konjunkturväxlingar, men likväl
i stort sedt gar sin gång oafhängig af dessa, ty Irland hade aldrig
efter 1840-talet några :>goda tiders, som kunde kvarhålla, utan endast
en uselt organiserad folkhushållning, som måste bortstöta ett maximum
af utvandringsdugliga medborgare.
En partiell evakuation af landet är det mål, som den irländska
utvandringen tenderat hän mot, och det förefaller som i viss mån
analoga soeialförhållanden i Syditalien efter 1897 gåfve den
trans-oceaniska italienska utvandringen en liknande karaktär. En
jämförelse mellan denna utvandrings intensitet och den svenska samt
allmänna europeiska, bestyrker uppfattningen, att vi i Italien för
närvarande ha att göra med en evakuation af delar af landet
såsom framgår af nedanstående tal. Utvandringen utgjorde, pr
1,000 inb.:
År. Sverige.*) Italien.3) Hela Europa.*)
1898.... ..... 2 71 4 26 1-21
1899.. . ..... 3 32 4:18 1-48
1900.... :.... 4 04 5’15 1 79
1901.... ..... 4 77 8-59 2 10
1902 ... ..... 7 15 8-69 2-50
1903.... ..... 7 59 8-58 2-sl
1904.... ..... 4-27 7*62 268
1905... ..... 4 56 13-40 343
1906.... ..... 4’65 15-26 4-13
1907.... ..... 4-2» 12 31 4-29
1908.... ..... 2-31 7-00 1-94
Det är emellertid en betydelsefull skillnad mellan en stor nation
som den italienska med sina 33,000,000 invånare och smånationer
som Irland och Sverige hvad beträffar inverkan på det helas lifskraft
af en mer eller mindre stark folkförlust i vissa landsdelar och inom
vissa ålders- och yrkesklasser. En stark allmän kon junkturutvandring
kan vara vida menligare för Sverige än en växande, men lokaliserad
evakuationsutvandring för Italien, och denna senare behöfver alls
icke innebära någon allmän likhet mellan det italienska och t. ex.
det irländska folkets öde.
Liksom i Sverige har i Italien àtcrinvandringen varit i
tilltagande. Hos oss ha vi sedan 1880-talets början (se tabellen å sid. 72
samt kurvan (i å diagramll) haft en växande àterinvandring, och detta,
är äfven fallet med Italien, såsom nedanstående tal utvisa.’’ Den
transoceaniska återinvandringen till Italien utgjorde:
1 Sundbärg, Apcrcus. 1908. s. 96-103. In- och ulrandrinn år 190.9 af
Siat. Centralbyrån. 1908. Talen afse hela utvandringen — 3 Annuario Statistico,
1905- 1907. s. 153 oeh Statist lea ileila Emigraziotie. 1908, s. XI. Talen afse den
Irmisoceaniska utvandringen. — 4 Sundbärg. Utvavilringsstatistik, Tab. 24. Talen
afse den transoceaniska utvandringen. — r’ Annuario Statistico, 1905—07, s. 163.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
