- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga XVIII : Uttalanden af svenska vetenskapsmän /
108

(1910) [MARC] Author: Pontus Fahlbeck, Isidor Flodström, Rudolf Kjellén, Adrian Molin, Gustaf F. Steffen, Nils Stjernberg, Knut Wicksell With: Gustav Sundbärg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

118 E M10 RATIONSCT REDNINGEN. BILAGA XVIII. SVENSKA VETENSKAPSMÄN.

källa än jordbruket och icke heller har tillfälle att utvandra; men
i och för sig är dess tillgripande allt, annat än önskvärdt.
Erfarenheten visar också, att där utflyttning är möjlig, föredrages denna af
en växande jordbruksbefolkning afgjordt framför jordstyckning.
Sådant var fordom fallet i värt eget land, och sa har fallet varit i
Amerika, allt sedan dess första kolonisation. Likaså härskar (enligt
ett arbete af Sehulze-Gävernitz, som jag för några är sedan
refererade i Ekonomisk Tidskrift) bland de tyska kolonisterna pa den
syd-ryska stäppen den principen, att. aldrig låta egendomarnes
storlek sjunka under 30 desjätiner (omkr. 33 hektar); i allmänhet ha de
t. o. m. dubbla denna storlek. Endast en af sönerna öfvertar gården,
de öfriga utvandra för att bilda nya kolonier, och för detta ändamål
är en särskild själfhjälpsfond bildad. I det öfriga Ryssland har
denna metod — fränsedt utvandringen till Sibirien samt till
främmande länder af påtagliga skäl icke kunnat följas, utan
jordlotterna minskas oafbrutet, i den mån befolkningen inom hvarje
bykommun växer, men resultatet har också blifvit det, mest sorgliga.

En inskränkning af den för hvarje jordbrukshushåll tillgängliga
brukningsdelen innebär därför - äfven om den under gynnsamma
förhållanden skulle kunna kompenseras genom jordbrukstekniska
framsteg, lättade afsättningsmöjligheter o. s. v. — i och för sig
alltid en försämring af produktionsvillkoren och därmed ett sjunkande
af den genomsnittliga välståndsnivån, alltså själfva motsatsen till
det, som väl måste utgöra målet för hvarje sund ekonomisk politik.

Då man i den meromnärunda undersökningen öfver Öland s. 44
läser att, »de långt flesta hemmansägare, som tillfrågats, ha förklarat,
att en jordegendom bör vara whist 1 i mantal eller därutöfver för
att ge bröd ät en familj pa 5—ti personer» och att »det minsta
hemmans författaren »hört uppgifvas kunna lämna full besutenhet har
varit V/s mantal om 18 20 tunnland öppen jord», sa blir inan
onekligen något betänksam, när de jordlotter som af staten erbjudas ät
kolonister i öfre Norrland uppskattas till »’/m eller högst l,’na
mantal?,1 väl till märkandes utan några skogstillgångar utöfver husbehof.
Ett steg till i samma riktning, och vi föras ned till »Lars i Kuja’s»
villkor, hvarom skalden kväder:

1 hemmanet Byn, om jafj; ej tar fel,
lie ega, han och hans käring.
Ed ctthuwlratrcttiotrcdjedcl» o. s. v.

Det ma vara ett vackert och hjältemodigt drag hos en Lars i
Knja och hans mänga olyckskamrater att alltjämt »tro pa bättre
dar fast han efter länsmannens upprepade besök »knappt äger
skjortan kvar» — men det är tydligen motsatsen till en förnuftig och

1 Yttrande at hr Mörtsell i andra kammaren under dUknnsinncn d. 5 maj d. å.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:24:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emusvvet/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free