Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 EMIGRATIOXSUTlt. BIL. XI. TORPARE-, BACK8TUGU- OCII INHYSESKLASSERXA.
ningsverkets inrättande, genom hvilket soldat-, ryttare- och
båtsman storp anlades till ett antal större än alla andra torps
sammanlagda, ’) oftast icke på härads- och sockenallmänningarna utan pa
hemmanens och byarnas enskilda ägor. Äfven andra
torpanlägg-ningår började emellertid att blifva allt vanligare såväl på
frälse-som skattejord. På den senare skedde detta, som nämnts, förmodligen
i vanliga fall åt yngre arfvingar, tör hvilka andra tillfällen till
bosättning icke voro tillgängliga, och dessa torpupplåtelser torde i så
fall hafva varit förbundna med afsevärda nyodlingar. På
frälsejorden åter, som på grund af sitt läge i rikets gamla odalbygder
icke ägde lika gynnsamma lägenheter till nyodlingar, begynte
torpupplåtelserna alltmera föranledas af sådana anledningar, som varit
för jordägarne bestämmande vid deri nutida torparklassens uppkomst.
Till dessa torpupplåtelser på enskilda ägor intog lagstiftningen
i det 17:de århundradet, en annan hållning än till allmänningstorpen.
Orsaken härtill var, att de förstnämnda upplåtelserna icko så som
de senare inneburo faror för skogarnas bestånd; dessutom gjorde sig
i det förstnämnda fallet skattepolitiska synpunkter starkare gällande.
1 1 f>47 och 1664 årens skogsordningar8) medgafs jordägaren rätt att
i så måtto som följer pà sina egna byägor sätta torp och torpställen.
En frälseman, som har från allmänningen och frän andra grannars
och rågrannars med rå och laga gränser afvittrade enskilda ägor,
erkändes hafva makt och rått att »där lägenheten finnes bygga nya
hemman och torp till sitt behof, allenast att när de skattlagda varda
de också jämte andra hans gods förrusttjänstas och det göres däraf
den rättighet, som af andra frälsemans hemman sedvanligen utgår».
Samma rätt medgafs ock skattebonden på hans enskilda ägor, så
att han, -när ägorna sig sä vidt sträcka, må rödja åker, äng,
mulbete, sä ock bygga tör]» och förrätta hemmanets förbättring i allo
måtto, dock med sådant förord att där hemmanet blir förbättradt
och nya torp uppbygde, hemmanet då reiVas och till förbättring
ånyo skattlägges». Endast i afseende å torp, byggda på oskift adr
byägor, gjordes den inskränkning, att de, för såvidt jordägarne ej
alla äsämjas om deras bestånd, skola underkastas rannsakning vid
tingsrätten, i hvilket fall de stadgades skola dömas och rifvas, om
byn med dem icke kunde blifva behållen. Utan alla jordägares
samtycke skulle dessutom ingen af dem äga rätt att pä sådana oskiftade
ägor nppbygga nya torp; vid visst vite och äfventyr af torpets
ut-rifning.
I skogsordningen af ar 1734 skärptes stadgandena äfven i
afseende torp a enskilda ägor.3) Frälseman tilläts visserligen lik-
’) Sc tabell K sid. -15—17.
Art. 11. 17, IS.
3) Art. XV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
