Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DKK ÄLDRE TOKPLAGSXIFTNINBEN.
11
som tillförene att på sina enskilda och afvittrade ägor uppbygga torp,
med samma som tillförene gällande förbehåll, att när de skattläggas
de underkastas de prestationer till det allmänna, som af
frälsehemman i allmänhet utgå. En skatteman åter så på indelta som.
oindelta hemman skulle väl fa bygga oeh inrätta torp, backstugor och
risbyggen, mon det villkor tillades, satt detta skulle ske till
hemmanets förbättring och icke till skada». Omedelbart därefter
stadgades, efter en på omsorg om skogarnas fredande byggd motivering,
att särskild undersökning i hvarje fall skulle företagas, om ett torp
eller en backstuga utan skada ma kunna tillåtas och bibehållas;
finnes att torpet kan tillstädjas och bibehållas samt göra skäl för
ett fjärdedels hemman, då bör det refvas och skattläggas; i annat
fall skall landshöfdingen visserligen hafva makt att det tillåta, men
»dock sparsamt och icke utan särdeles angelägenhet samt att det
icke må finnas skadligt, då det äfvensom de onyttige backstugor och
rishyggen bör rifvas ut». 1 afseende à torpanläggningar å oskiftade
byägor hade det föregående århundradets bestämmelser inryckts i
allmänna lagens byggningabalks kap. 10, §4, på grund hvaraf
samtliga bvägares samtycke fortfarande skulle vara erforderligt för sådana
torpanläggningar.
Skogsordningarnas stränga föreskrifter om torp på
allmänningarna sträckte sig sålunda icke till på enskilda ägor skedda
torp-upplåtelser. Anläggningar af torp på enskilda ägor förklarades
tvärtom i det 17:de århundradets skogsordningar fria på såväl
frälse-som skatteägor; dock med förbehållet i afseende å skattejorden att
lägenhet till torpanläggningen borde finnas samt med vissa
inskränkningar i afseende å torp på byallniänningarna. Det framgår
emellertid af dessa skogsordningars uttryckssätt, att nyodlingar
ansågos såsom med torpupplätelserna nödvändigtvis förbundna, och
såsom ovillkorlig följd af dessa uppodlingar gjorde skogsordningarna
gällande den fordran, antingen att hemmanen skulle i förhållande
till förbättringen skattläggus till högre ränta eller ock att torpet
skulle särskildt skattläggas till ett själfständigt hemman eller
lägenhet. Denna skogsordningarnas afsikt bestyrkes i afseende å
skattejorden af kungl, resolutionen på adelns besvär den 24 december 1052,
§ 2, som stadgade i fråga om de åtskilliga på skatteägor uppbyggda
torp, hvilka härtill hvarken kronan eller frälset äro skattlagda
vordne, att sådana torp skola skattläggas; oeh förklarades att veder
börande myndigheter borde draga omsorg därom, att alla sådana
oskattlagda torp efter för detta fattade och publicerade ordinantiers
lydelse antingen måga refvas och skattläggas eller belt utrifvas.
Samma ståndpunkt intog häradsfogdeinstruktionen af den !) oktober
.1608, Art. 8, där jämväl föreskrefs, att dylika skattlagda torp
ovillkorligen borde vid jordrannsakningarna införas i jordeboken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
