Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OLIKA FORMER AF NYTTJANDERÄTTSUITLÅTELSER.
19
tet på hemraansinnehafvarens lifstid eller åbotid’). Pantsumman,
hvilken vanligen föreskrefs skola återbetalas vid förpantningstidens
förlopp -’), beräknades så, att dess ränta ungefärligen motsvarade
lägenhetens inliga afkastning. Alltefter anledningen till upplåtelsen,
som merendels var jordägarens penningebehof. kunde emellertid
villkoren ställas för försträekningsgifvaren i olika grad förmånliga;
sålunda voro jordägarna i Småland och Västergötland oftast skyldiga
att jämte pantskillingen återbära ränta å densamma under lånetiden.
Där ieke ränta var föreskrifver tog försträckningsgifvarens öfvermakt
ofta form af en i förhållande till jordvärdet alltför låg pantskilling3).
I götalandskapen voro jordägarna dessutom vanligen förpliktigade
att jämte ränta erlägga lösen för byggnader och odlingar, försåvidt
de ville återbekomma den förpantade lägenheten, I svealandskapen
var detta villkor i pantkontrakten icke brukligt. Liksom vid »köpen>
var i bela riket regel, att besittningen af den förpantade lägenheten
var knuten jämväl vid erläggande af en mycket ringa årlig afgäld i
dagsverken eller penningar. 1 öfrigt må anmärkas, att ofta en ringa
skillnad bestod mellan de ofvan nämnda köpeafhandlingarna och
iörpantningsafhandlingarna.’)
Om rättsuppfattningarna fram i det 19:do århundradet voro
oklara i afseende å lagligheten af »köpen> på viss tid, så måste detta
i än högre grad hafva varit fallet i afseende å lagligheten af
lor-pantningarna. Det erkändes allmänt, att stadgandena i allmänna
lagens jordabalks nionde kapitel uteslutande hade afseende å
pantför-skrifningår af utbrutna hemmansdelar i deras helhet, samt att
pant-förskri fningarna af mindre jordområden å hemmanens ägor voro
stridande mot förbuden mot skattskyldig jords minskning. Icke
desto mindre blefvo dessa senare, sådana de allt oftare förekommo,
erkända af häradsrätterna såsom lagliga; så mycket oegentligare
soui ägarna ofta icke kunde eller ville återlösa jordområdena, utan
dessa i enlighet med allmänna lagens stadganden för alltid
från-Sl"go hemmanen. Somliga häradsrätter hänförde aftalen till arrende»
kontrakt, därtill föranledda af den gemenligen stipulerade årliga
af-gälden, samt intecknade dem i enlighet med 1800 års förordning.
säkerhet ej endast för pantskillingens återbekommande men äf-
J) Omnämndes frän Norrbottens län.
q., i Sitges i nästan alla län liafva varit fallet: af vissa uttalanden i Stockholms,
träffart""’8 0<’1 Killmar IÄn framgftr dock att ingen dylik öfverenskommelse ibland
i v 3| Omnämndes trän Gäfleborgs län. Det sattes till ocli med i fräga, huruvida
»’»ndolshalkcus 0 kapitels § Ii skulle vara tillämplig därpå
sun ’ »ämnts (not 2 härofvan) var icke alltid uttryckligen füroskrifVet, att
pant-ril)+.ma" sk»llo återbetalas vid RJrpantningsUdcns slut, utan jordägaren ansågs
be-skull ,!lU dc9sfi)ruta" äterfä lagenheten. Äfven förekom kontrakt, enligt hvilka detta
hafva hÄ ’r’0i 1’tt’r!,tiillull<lB af cn del af pantskillingen. Att pantskillingen borde
skilli i C ’,e’0l’l’ ’in köpesumman vid ett »köp» pa motsvarande tid vnr ingen säker
ty de nämnda värdena åsattcs ofta ytterst godtyckligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
