Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BACKSTUGU- OCII INIIYSESKLASSERNA. 71
äger bättre utsikt för sig att vinna ett visst oberoende, mången gång
hellre skaffar sig en backstuga for att där sia sig ned och gifta sig fin
att förblifva tjänstehjon, hafva ofta visat sig ganska skadliga. För
samhället uppkommer dock icke endast skada af nyss omförmälda
lägenheters tillvaro. Till vissa af provinsens hufvudnäringar, såsom
bergsbruket och timmerhandeln, erfordras ett stort antal arbetare,
som den, hvilken begagnar dem, i anseende till arbetsställets aflägsen
-het från hans hemvist, ombyte af arbetsort med Hera
omständigheter, icke kan eller får hafva såsom tjänstehjon. Dessa arbetare
bestå alltså för det mesta af backstugusittare, och oin deras antal
rättade sig efter arbetstillfället, men icke, såsom händelsen är,
flerestädes växte därutöfver, skulle denna arbetsklass, hvilken i åtskilliga
orter inom länet är lika behöflig som tjänstehjonen, äfven vara för
fattigvården föga betungande. När åter såsom hittills backstugor
uppstått mångenstädes, där lönande arbetsförtjänst saknats, har
samhället däraf lidit.
Kommitterade i Gäfleborgs län ansågo,1) att de små torpen och
backstugorna väl bidragit till jordens uppodlande, men jämväl, med
undantag af åtskilliga under bruksegendomar hörande, föranledt
fattigklassens förstorande, dock egentligen i Hälsingland, emedan
sådana hushall oftast bestå af flera personer än sora af förtjänsten
kunna försörjas och vid bristande arbetsförmåga, sjuklighet eller
ålderdom sakna underhåll.
Kommitterade i Västernorrlands län utvecklade2) enahanda
åskådning, framhållande såsom orsak till småtorpens uppkomst den
aftagande lust för tjänst oeh arbete, den smak för oberoende och
själf-bestand, som allt för tidigt utvecklas hos landsbygdens uppväxande
ungdom. Vid en ålder af tjugu år är den unge drängen redan trött
att tjäna; uti besittningen på lifstid af en torfva, om än aldrig så
inskränkt och ofruktbar, och af en koja, om än aldrig så liten,
förespeglar han sig en framtid. Men stugan, tom p;i. husgeråd och andra
förnödenheter, blir snart full af barn, den ringa jorden kan omöjligen
föda torparen med dess omgifning, och den påräknade arbetsförtjänsten,
<ii’ honom och hustru makligt begagnad uti de goda åren, uteblifver
alldeles i de svaga. Till detta olyckliga förhållande är torp-personalen
dock ej ensam orsaken. Utan vederbörande hemmans ägares brådska att,
genom upplåtelsen af snäfva oeh högst otillräckliga lägenheter, lyssna
till dessa omogna torp arc-ämnens önskningar, skulle mängden af dem
få tillbringa några år, sig till särdeles nytta och uppbyggelse, uti sin
Egenskap af arbetare emot kost och lön hos andre. Men antingen
hänföras dessa jordägare af en illa afpassad välvilja eller af en för
sträng beräkning pä egna fördelar, då erfarenheten visat, att den
’) Den 8 juli 1835. ») Den 17 dec. 1831.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
