Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70 EMIQRATIÖKSUTK. BIT,. XI. TORPARE-, BACKSTUOU- OCH INHYSESKLASSERNA.
unge torpsökanden med randeligt utfösta dagsverken eller andra
skyldigheter dyrt köper den ringa jonlen, mindre för dess iin för
försvarets skull, som därmed sedermera förenas. Emellertid uppstå
de följder, värst för den jordbrukande allmogen själf, att tillgången
på dugligt tjänstefolk aftager, i den mån fattigklassen ökas.
Kommitterade i Jämtlands län uttaladel) samma uppfattning som
i öfriga Jan om backstugorna såsom visserligen befordrande
folkökningen, men oftast varande nästen för tiggare och sysslolösa personer.
Kommitterade i Västerbottens län fram höll o2) likaledes verkningarna
af inhyseslijonens och backstugusittarnes tillväxt såsom ytterst:
skadliga. Kommitterade i Norrbottins län ansågo3) denna tillväxt icke
kunna hafva annat än ofördelaktiga verkningar, men framhöllo, att
den snarare bör betraktas såsom en verkan utaf fattigpersonalens
tillväxt än såsom orsak till denna tillväxt, hvilken leder sin
härkomst ifrån andra, för välståndet i landet missgynnande förhållanden,
hvaribland de förnämsta torde igenfinnas uti ett yppigare
lefnadssätt än i förra tider varit öfligt, minskade tillfällen till förtjänster
genom dagsverken och körslor, fordom lönande binäringars betydliga
aftagande, utan att jordbruket i samma mån hunnit förkofras,
inträffade missväxter samt äktenskaps ingående mellan drängar och
pigor eller andra obemedlade personer.
De uppfattningar, som uttalades i här omnämnda
kommitté-uttalanden, fingo äfven uttryck i de yttranden öfver fattigfrågan,
som rikets domkapitel afgåfvo till den vid samma tid sittande
kommittén för revision af fattigvårdslagstiftningen. Likaledes uttalade sig
k. bfhde i Kalmar,4) Jönköpings,6) Kronobergs,6) Älfsborgs,7)
Skaraborgs8) och Värmlands9) län i sina femårsberättelser 1838- 3!) i samma
riktning. K. bfhde i Skaraborgs län framhöll äfventyret genom
baekstuguupplåtelserna af en tilltagande folkklass, med vanvårdad
uppfosti-an, utan förberedda näringslif vägar och utan egen förmåga
att bereda dem. K. bfhde i Kalmar län ansåg den starka
folkökningen hufvudsakligen vara att tillskrifva baekstuguupplåtelserna
och framhöll de sociala vådorna af den landsbygdens underklass, som
genom dessa tillskapas. I sina femårsberättelser år 1843 yttrade sig
k. bfhde i Gottlands10) och Värmlands11) län i samma riktning; ännu
i sin femårsberättelse 1851—52 påpekade k. bfhde i
Västernorrlands12) och Hallands13) län, hurusom folkökningen hufvudsakligen ägde
rum inom de ifrågavarande samhällsklasserna och fördenskull måste
ingifva allvarliga bekymmer för framtiden. Endast frän k. bfhde i
’) Don 16 april 1834. *» Don 20 dec. 1833. - ;i) Den Is jan 1833. — ♦)
Fem-ärsber&ttelse den 20 dee. 1838. - ’•) Dito ilen 31 dee. 183*. — Dito den 1 okt. 1839.
;) Dito den 31 mars 1838. »I Dito den 30 sept. 1839. ") Dito den 23dee. 1839
"1 Dito ilen 30 dee. 18(3. — ") Dito den 28 dee. 1813. — ") Dito ilen 3L okt 1851.
— 131 Dito den 22 nov. 1852.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
