Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BACKSTüGU- OCH INIIYSESKLASSERN A.
73
i vUs mån är detta genom stödet af sitt jordbruk ocli till följd af
jordägarens intresse att i knappa år i främsta rummet skatta sina
jordtorpare arbete, så bar genom backstugorna tillskapats en af
yttre, tillfälliga arbetsförtjänster nästan belt och hållet beroende
folkklass. Detta var den hufvudfråga, hvarom diskussionerna under
förra hälften af 1800-talet vredo sig. Backstugusittarne voro en af
konjunkturerna inom landsbygdens näringar till sin utkomst
beroende arbetsklass, hvilken dessutom genom sin jordbundenhet saknade
den för industriarbetareklassen utmärkande rörelsefriheten.
Back-stugusittaren var sålunda afhängig af arbetstillfällena i orten; och
dessa, måste med Sveriges ringa industrialisering under förra hälften
af förra århundradet hufvudsakligen sökas inom jordbruket. Det
är då tydligt, såsom äfven ofta framhölls, att under dåliga är, då
bönderna måste inskränka sin arbetspersonal och andra tillfällen
till arbetsförtjänst jämväl uteblefvo, baekstugusittarnes ställning
skulle blifva ytterst brydsam. Endast i rikets brukstrakter
förefunnos under århundradets förra hälft rikare tillfällen till
arbetsförtjänst; såsom ofvan framgått, ställde sig äfven länskommitterade i
t. ex. Värmlands och Gäfleborgs län något gynnsammare mot
baek-stugusittarna än kommitterade i det öfriga riket.
Att emellertid backstugufolkets uppkomst och tillväxt icke i
wtort sedt har varit till fördel för jordbruksnäringen, får anses
otvifvelaktigt. Då detsamma i främsta rummet rekryterades ur
tjänsteklassen, har denna tillväxt inneburit en motsvarande
minskning i den senares numerär. Stegringen under århundradet i den
lagstadda tjänsteklassens löner har fördenskull varit en följd bland
annat af backstugornas tillväxt; ett förhällande hvaröfver, såsom
ofvan framgått, på sin tid ofta klagades. Historiskt sedt kan
måhända denna verkan tillmätas mindre olägenhet; emellertid innebar
det ökade användandet af backstngusittares arbetskraft ett ökadt
förlitande pä oreglerad arbetsti!Igång med oreglerade arbetspriser.
I lotta får tvifvelsutan anses såsom en tillbakagång frän de ordnade
arbetssystemen med lagstadt tjänstefolk, statare eller jordtorpare
med reglerad dagsverksskyldighet. 1 goda år ser sig
baekstugu-sittaren i stånd att. oskäligt uppdrifva sina löneanspråk; i dåliga år
far han sitta utan arbete. Detta hans starka beroende af
konjunkturväxlingarna måste likaväl för arbetsgifvarna i orten som för
back-stugusittaren själf innebära olägenhet.
Icke heller från andra ekonomiska synpunkter kunna
backstugorna anses hafva varit till samhälleligt gagn. Väl hafva de i så
måtto befordrat nyodlingarna, att tusentals små jordlappar blifvit
uppbrutna på stenbackar och skogssluttningar rundt om i riket.
Men den ökning af potatiskulturen, som däraf varit en följd, har
lcke haft annan produktiv betydelse än att uppehålla backstuga-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
