Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74 EMrORATrONSUTR. BIL. XI. TORPARE-, BACKSTUGU- OCH INIIY8ESKLAS8BUNA.
folkets oftast usla tillvaro. Dä backstugorna utrifvits, hafva dessa
smà jordlappar mestadels blifvit liggande värdelösa. I stället hafva
backstugorna tvifvelsutan verkat tärande på hemmanens skog och
betesmark uti en grad, som har öfverstigit deras betvdel.se för
nyodlingarna; detta så mycket mer sora baekstugufolket med dess
rekrytering af lösa och tjufaktiga folkelement ofta ieke haft mycken
respekt för äganderätten utan ur denna synpunkt utgjort en fara
för grannskapet.
Från vidsträcktare social synpunkt måste de ifrågavarande
folkkategoriernas tillväxt bedömas än allvarligare. Backstugorna hafva
inneburit en form för den tjänande klassens själfständighetssträfvan.
som i stort sedt får anses olycklig. Samtliga uttalanden frän
århundradets förra hälft samstämma därutinnan, att förtidiga och
förhastade giftermål utan ekonomisk grundval ledt till dessa
upplåtelser; att en frihetssträfvan. som drifvit drängar och pigor till att
afskudda sig tjänsteoket, ofta varit missriktad i så måtto, att de
saknat såväl de ekonomiska som moraliska förutbetingelserna samt
den nödiga arbetsskickligheten för att sätta eget bo, och att
bosättningsbegäret ofta varit sa starkt, att baekstugufolket låtit förskrifva
sig osäkra och olämpliga villkor af jordägarna. Det är vidare
anmärkningsvärdt. med hvilken enstämmighet uttalandena under
århundradets förra hälft framhålla de bristande fysiska och sedliga
egenskaperna hos den folkklass, som genom denna frihetssträfvan
tillskapades. Ehuru dylika uttalanden måste tagas med reservation,
fa de dock anses hafva vitsord därutinnan, att
backstugusittare-orh in hysesk lassorna i lättja, laster och bristande arbetsduglighet
stått lägst inom den svenska allmogebefolkningen samt vida under
den lagstadda tjänsteklassen och jordtorparna. Dessa folkkategorier
hafva utgjort exempel pä verkningarna af en folkökning, för hvilken
den moraliska ansvarskänslan o<ii de ekonomiska betingelserna felats.
Att under sådana förhållanden backstnguupplåtelserna måste
hafva bidragil till pauperismens tillväxt i Sverige, särskildt under
1S20- 40-talen, synes otvifvelaktigt. Den ofvan anförda åsikt, att
backstugnklassens tillväxt måste anses hafva varit en följd och icke en
orsak till den ökade fattigdomen har tydligen afseende blott pä det
gamla orkeslösa folk, hvilket såsom ena hufvudelomentet rekryterat
backstuguklassen. De drängar och pigor åter, hvilka efter ingånget
giftermål satt sig neder i backstugorna, hafva gifvit upphof till en
folkmassa, ur hvilken rikets såväl fattiga som förkomna oeh
brottsliga individer talrikare framgått än nr andra folkklasser pä
landsbygden. De ofvan anförda uttalandena äfvensom hvad man i öfrigt
har sig bekant om backstugnsittarnes fattigdom, tiggeri oeh
moraliska beskaffenhet bekräfta denna uppfattning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
