Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BACKSTtTGU- OCH INHYSKSKLASSERNA.
Direkta upplysningar föreligga icke om backstuguklassens
förhållanden på 18(>0-talet, då den i samband med landsbygdens allmänna
affolkning begynte aftaga. Den situation, som karakteriseras af
uttalandena från de tidigare årtiondena, får dock i hufvudsak anses hafva varit
bestående ännu vid denna senare tid. Dels ändrar sig icke en hel
folkklass’ allmänna natur under loppet af ett par decennier, dels
ändrade sig under årtiondena i fråga de ekonomiska villkor föga,
hvarunder baekstugnfolket lefde. Industrialiseringen af den svenska
landsbygden var ännu pä 1860-talet icke långt framskriden; i den
mån detta skedde, kommo för öfrigt kvalificerade arbetare mera än
backstugusittare ’ betraktande. Dessa sistnämnda hafva, om undantag
göres för socken handtverkare och dylika, öfvervägande utgjorts af i
särskilda yrken olärdt folk. Bruks- och skogsrörelsens tillväxt i
vissa rikets provinser äfvensom järnvägsbyggandet från århundradets
midt torde visserligen hafva, lämnat ökade arbetstillfällen äfven för
baekstugnfolket, men i större delen af riket voro dock såsom
tillförene arbetsförhållandena inom jordbruket de för backstugusittarnas
utkomst viktigaste. Dessutom bör erinras därom, att
baekstugu-sittareklassens numerär samtidigt med de öfriga allmogeelementens
hade nått sin kulmen på 1860-talet; äfven om åt en större del af de
förres afkomlingar öfvergång bereddes till andra yrken genom
185(1-talets uppsvingsperiod, så kunde dock utkomstmöjligheterna för
backstuguklassen i dess helhet hafva varit föga bättre på 1860-talet
än under århundradena dessförinnan. De uppgifter, som tinnas om
öfverflödet på arbetsmarknaden inom jordbruket samt om de låga
tjänstelönerna och den tryckta ekonomiska ställningen hos den
obesutna landtbefolkningen på nämnda tid. bestyrka alla detta förhållande.
Utaf de af Emigrationsutredningen frän hushållningssällskapen,
kronolänsmännen och kouimunalnämndsordförandena inhämtade
upplysningar har framgått, att, den förnämsta orsaken till
backstngu-sittareklassens starka aftagande i senare tid har varit de högre
arbetsförtjänsterna i städer och industrisamhällen, men att jämväl den
osäkra besittningsrätten till den med backstugorna förenade
jordplanen samt de o t ref na förhållandena i allmänhet i backstuguhemmen
bidragit därtill. Backstngusittarna draga, i den man de äro
arbetsföra, sin arbetskraft alltmera från jordbruksnäringen till
industrien, och dä de gamla backstugorna ofta äro ogynnsamt belägna
tör arbete i industrisamhällena, så öfvergifvas de af sina
innehafvare. Att husmännen i Skåne aftaga mindre hastigt i antal
uppgifves just bero därpå, att deras gatuhus oftare ligga lägligt till
tör arbete i närgränsande .samhällen. Backstugusittarne, som med
nämnda förflyttning förlora detta namn och antaga namn af arbetare,
skaffa sig väl ofta en mot backstugan svarande bostadslägenhet på
sin nya verksamhetsort, men den kategori af (för öfrigt oftast för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
