Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TORl’AREKLASSEN.
89
Oui emellertid äfven detta varit fallet, sa blef dock
jordtorpens indragning ofta ett mode1) mera än en eftertänkt åtgärd, ocli
talrika torpindragningar torde nog hafva ägt rum, hvilka icke i
längden blefvo fördelaktiga för jordägarne. I den mån sà var
förhällandet, få äfven de sociala betänkligheterna mot dylika åtgärder
tillerkännas Okad betydelse.
d) Jordtorpareklassens aftagande under tiden efter 1860-talet.
Hvad här ofvan under c) är anfördt har närmast afseende å
tiden före 1800—7U-talen, dä den allmänna affolkningen från
landsbygden tog sin begynnelse. Det äger dock tillämplighet äfven pà
tiden därefter, i den man jordtorpens afhysande föran ledt.s af
öfvergången till stataresystemet. Emellertid framträdde under tiden frän
1860—70-talen alltmera liva faktorer, hvilka hafva gjort
torpare-klassens förminskande till en mera invecklad företeelse än tidigare.
Det är fördenskull anledning att betrakta utvecklingen under de
senaste decennierna i ett särskildt sammanhang.
Al’ Emigrationsutredningen har i afseende å torparfrågans
nuvarande läge upplysningar inhämtats af de myndigheter och
korporationer, hvilka redan äro i annat sammanhang omnämnda2). Af
dessa myndigheter hafva hushållningsgillena och
hushållningssällskapen samt kronolänsmännen och kominunalnämndsordförandena
lämnat de utförligaste upplysningarna. Äfven medlemmar af
landtmäteri- och jägeristaterna hafva bidragit till frågans belysning.
Af dessa yttranden, hvilka jämväl ibland afsett förhållandena
under längre tillbaka liggande årtionden, har bekräftats, att den
ofvan anförda strömningen under det extensiva jordbrukets period
för jordtorparesystemets öfvergifvande till förmän för
stataresystemet fortsatte under 1860- och 70-talen samt in pä 1880-talet i vissa
rikets provinser. Detta synes hufvudsakligen hafva varit fallet i
Upland3) och Södermanland4), i Östergötland5) och Skåne6) samt
jämväl i vissa delar af Jönköpings’) och Skaraborgs län8). Den goda
tillgängen pä arbetskraft och de låga arbetslönerna, i förening med
(le höga spannmålspriserna och de stigande egendomsvärdena,
samverkade ännu in pà 1880-talet till utbredande af modet att inlägga
torpen. Emellertid hade. situationen inom jordbruksnäringen redan
’) Se (le i not 1—ö i sid. 83 omnämnda ställena.
;) Kap. 11 sid, 53.
") Sotholms hds hush.-gille.
Ragunda oeh H agan da hush.-nämnd.
:,i Östergötlands läns hush-sällsk. bandi. 1881 sid. 278.
"< Paatoratskoiuiiiittécrna i Frosta hd. Fletnlnge, N. oeh 8. Luggude. Mörarp,
ä|j uf i Malmöhus län i P. XI, till bnsh.-sällsk. Ett flertal kom.-ordf i samma län
7) Vista hds bush.-gille.
") Hush.-sällskapet i länet. Kronohn i Kåkinds distr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
