Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90 EMIQRATIÖKSUTK. BIT,. XI. TORPARE-, BACKSTUOU- OCH INHYSESKLASSERNA.
på 1870-talet begynt blifva en annan och jordtorpens afliysande
for-orsakades alltmera af nya förhållanden.
Det viktigaste bland dessa förhål landen har varit Sveriges växand<
industrialisering från 1870-talet, med åtföljande ökade
arbetstillfällen och stigande arbetslöner utom jordbruket. Torparnas
aftagande blir från denna lid ett led i den landsbygdens allmänna
affolk-ning, som under inflytande häraf vidtog. Torpens försvinnande får
enligt inkomna uttalanden1) under de senare decennierna i första
rummet tillskrifvas torparnes frivilliga lämnande af torpen, under
påverkan af lockelserna till bättre aflönadt arbete utom jordbruket.
Sådant saknas icke på talrika orter i riket. Arbetsförtjänsterna, pä
andra håll ha stigit, så att jordbruket ej kan följa med4); torparen
föredrager att vara en fri, lös arbetare*); han vill ej binda sig för
en längre tid framåt4); han vill ha bättre betaldt, friare disponera
sin tid, ej vara bunden af dagsverksskyldighet5); ban vill få rättig
het att söka arbete hvar som helst, hvilket jordägarne ej vilja
tillmötesgå6); såsom ackordsarbetare på annat håll bar ban större
förtjänst7); de höga förtjänsterna i skogsrörelsen oeh industrien hafva
medfört obenägenhet att vara torpare8).
Dragningen till städerna och industrien samt till Amerika är
sålunda den allmänna ekonomiska faktor, som från och med
18(i0—70-talen trädt i förgrunden såsom orsak till torpens förminskande. På
detta kända allmänna förhållande är ieke i detta sammanhang
anledning att närmare ingå. De ökade utkomstmöjligheterna och
stigande lönerna utom jordbruket äro emellertid endast den ena
huf-vudgrupp af faktorer, som föranleda landsbygdens aflolkning. Den
andra hufvudgruppen är att söka inom jordbruksnäringens egna
förhallanden; bland dessa finnas i afseende å torpen flere, hvilka
sammanhänga med torpinstitutionens särskilda karaktär och hvilka här
framför allt komma i betraktande.
Under de senaste decennierna har på grund af den nämnda
afdikningen af landsbygden en stark stegring ägt rum af
arbetsförtjänsterna äfven inom jordbruket. Dagsverkspriser och
tjänstehjonslöner hafva stegrats; samtidigt hafva de höga sädespriserna
under 1850- 70-talen sjunkit, den extensiva sädesodlingens tid gått
’) Hnsh.-sällsk:n i Malmöhus, Jönköpings, Gottlands, Östergötlands, Älfsborgs södra.
Örebro län: Here linsh.-gillen i Stockholms, Gäfleborgs, Värmlands län och Ibr.-lör i
Västmanlands län Landtmätare i Älfsborgs och Skaraborgs län Kronobn i
Östergötlands. Jönköpings, Kalmar. Örebro, Västmanlands län. — Kom.-ordf. i alla län.
-’) Qnsh.-sälisk:t i Göteborgs och Bohus län.
’) Dito i Blekinge och Södermanland. — Krouol:n i Stockholms och Kristianstads län.
Dito i Göteborgs och Bohus län samt Kalmar norra.
’"’) Dito i Jönköpings län.
’) Dito i Älfsborgs norra.
;) Dito i Kalmar södra. — Kom.-ordf. i Örebro och Värmlands Hin. Kronohn i
Göteb. oeh Bohns.
8) Hitsh.-gillcn i Jämtland. Ett stort antal kom.-ordf. i Norrland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
