Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TORPARKKLASSEN.
91
förbi och jordbrukets utveckling gått i riktning af intensivare bruk.
större användande af maskiner och ekonomisering ined
arbetskraften. Dessa förändrade förhållanden hafva gifvetvis fört äfven
tor-parefrägan in i ett nytt skede.
De sedan äldre tid tillbaka bestående, under den rikliga
tillgången på arbetskraft och de låga arbetslönerna före 1870-talet
afslutade arrendevillkoren för torpen hafva under de förändrade
förhållandena synts torparna för hårda. In natura utgående
dagsverksprestationer äro naturligtvis konservativare i sina fluktuationer änpen
ningegodtgörelser. Många jordägare hafva ej velat lämpa rättsgörelsen
för torpen efter dagsverkenas nutida värde1), eller hafva försummat
att i tid göra detta8); de hafva alltför mycket fasthållit vid gamla
kontrakt3) och ej velat jämka dessa efter de nva förhållandena4);
betalningen för öfverdagsverken är för lag5). Torpskatten har
därför af torparne ansetts oskäligt hög6); arrendevillkoren, särskildt där
arrendet utgår i dagsverken"), hafva ofta varit hårda8); torparens
villkor hafva fördenskull ej förbättrats i proportion till
arbetslönernas stigande"); hans ställning är därigenom sämre än förr10); han
har måst uppsägas på grund af försummelse att fullgöra sin
dagsverksskyldighet11). Anledningen till torparnas frångående af torpen
har sålunda enligt dessa utsagor äfven in i senare tid delvis varit att
söka hos jordägarne, nämligen i sa måtto, att dessa blott ovilligt
velat jämka torpvillkoren efter arbetsmarknadens förändrade
förhållanden12).
En af de viktigaste omständigheter, hvilka försatt torparne i
svårigheter. har varit de stegrade tjänstelönerna, hvilka ofta gjort det
omöjligt för torparen att hålla dräng13). Allmänt uppgifves, att de
större jordtorparne, hvilka för dagsverksskyldighetens fullgörande
’) Hush.-sällsk:n i Kalmar norra. Jönköpings, Älfsborgs norra: Östbo hush.-gille
> Jönköpings län. Landtmätare i Östergötland.
®) Hush.-sällsk. i Skaraborgs län.
®) Tveta linsh.-gille i Jönköpings län.
’) Lvhandra hush.-gille i Stockholms läu: krouol:n i Kronobergs, Göteborgs och
Bohus län.
6) Älfsborgs läns norra, Skaraborgs, Upsala läns hush.-sällsk.
Älfsborgs läns norra hnsh.-sällsk.
’) Kristianstads läns hush.-sällsk.
") Malmöhus, Kristianstads och Hallands läns, Kalmar läns norra och södra.
Jönköpings läns hnsh.-sällsk.; kronobn i Stockholms. Östergötlands. Kalmar. Hallands.
Skaraborgs och Örebro län; kom.-ordf. i Mälareprov Inser na
’’) Hallands läns hnsh.-sällsk.
"’) Östbo hush.-gille af Jönköpings län
ll) Hnsh.-gillcn i Stockholms och Upsala län. — Kronohn i Östergötlands län
’*) Att. anledningen legat delvis på jordägarncs sida utsäges uttryckligen af
Kal-"lar läns södra och Östergötlands läns hnsh.-sällsk.
’’1) Stockholms. Upsala, Södermanlands, Östergötlands. Kalmar läns norra. Älfsborgs
tans norra, Skaraborgs. Örebro läns hnsh.-sällsk.: luish.-gillen o. Ibr.-fr. i Värmlands o
^äatmanlaods län; landtmätare i Södermanlands och Örebro län: kronohn i Stockholms,
■-orlennanlands. Östergötlands, Skaraborgs, Örebro Hin: kom.-ordf. pä flere häll i riket,
särskildt Mälarcprovinserua.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
