Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TORPENS FRTKÖPNING.
101
sådana villkor, som ur ren förtjänstsynpunkt öfverträffa de höga
lönerna såsom fria arbetare i oeh utom jordbruket; ej heller kan
torparklassens växande själfständighetskänsla oeh ökade lefnadskraf
samt den genomträngande penningehushållningen hejdas. Motviljan
mot en bestämd, för längre tid framåt reglerad dagsverksskyldighet
växer sig för närvarande mycket stark inom torparklassen, hvilken
i likhet med arbetsklassen i allmänhet fordrar en större rörlighet
och dispositionsfrihet öfver sin arbetskraft. Det patriarkaliska
förhållande, som fordom har rådt mellan torparne och deras husbönder,
är uppenbarligen stadt i upplösning. Den hastighet, hvarmed torpen
försvinna i stora delar af riket, är det tydligaste beviset på styrkan
hos dessa undergräfvande krafter.
Hvad som i första rummet synes vara dömdt att försvinna, är
dagsvcrksprestaiionemas ingående i torparrendet. Deras bortfallande
oeh ersättande med penningar är en så allmän företeelse, hvilken sä
nära sammanhänger med penningehushållningens allmänna
genomträngande, att åtgärder till motverkande däraf icke hafva mycken
mening. Lagstiftningsåtgärder bruka städse komma bakeiter den
faktiska utvecklingen; den nya arrendelagens reglering af
torpdagsverkena har kommit femtio är för sent. 1 den nuvarande
situationen äro dessa stadganden utan nämnvärdt inflytande på
torpinstitutets konserverande. Torparnes allmänna fordran pä penningearrenden
kan icke därigenom hejdas.
Äfven från jordägarnes synpunkt torde dagsverksprestationernas
bibehållande börja anses såsom en mindre fördel, trots den stora
bristen på arbetskraft i jordbruket. Torparnes tvungna
arbetsprestationer äro ofta dåliga; dc blifva sämre, allteftersom de fria
dagsverkena stiga i |iris och torparnes missnöje med sin ställning
tilltager. Under äldre tiders patriarkaliska förhållanden var det
väl möjligt att få skälig valuta af torpdagsverkena; numera
blir detta svårare, då allt mindre intressen för torparen sättas pä
spel genom torpets frångående. Torparklassens försämring genom
de arbctskraftigaste elementens bortflyttning samt torparna»
olämp-liglict såsom arbetare i det moderna jordbruket verka i samma
riktning. Två af rikets hushållningssällskap, nämligen Södermanlands
läns och Kalmar läns norra, uttala äfven en förkastelsedom öfver
torpsystemet. Det förra sällskapet yttrar ur ofvannämnda
synpunkt: »Det är gifvet, att det större jordbruket förr haft en billig
och säker arbetskraft i torparne, men sedan systemet rakat på
förfall och ej längre kan prestera annat än underhaltiga arbetare,
hvilkas yrkesskicklighet och intresse för jordbruket är mindre än
staf karlarnes, är det större jordbruket otvifvelaktigt, bättre betjänadt
med en på annat sätt anskaffad, om också dyrare arbetskrafts Det
senare sällskapet yttrar om torpsystemet: »Detta är icke i något af-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
